Vi hade som uppgift till inlämningsuppgift i matematik att skriva om ett tema som vi skulle vilja jobba med en tid i förskolan. Vi skulle också skriva om några lärande situationer och fokusera på några begrepp som vi vill jobba utifrån. Jag hade fått massa bra inspiration under Camilla Mattsons föreläsning så jag kände att denna uppgiften blev ganska lätt att skriva. När man får en sån bra föreläsning så börjar tankarna snurra redan på väg hem från skolan och sen spinner man vidare. När jag sen började skriva den här uppgiften fick jag skärpa mig för att inte spinna iväg för brett för jag kom på mer och mer vad jag kunde gör och hur man kan utveckla temat. Här kommer ett litet utdrag om hur jag tänkt:
Det tematiska arbetet med
dessa lärande situationer och matematiska begrepp skulle börja med att vi
pratade om trafikmärken och om de känner till några och varför vi har trafikmärken.
Med trafikmärkena skulle vi jobba med,
former, kvadrat, cirkel, triangel, sexkanter, rektangel med mera. Vi
pedagoger har förberett oss genom att vi innan har valt ut några trafikmärken
som vi kan börja arbeta ifrån. Vilka vi tycker är bra för barnen att veta och
som vi tror att barnen kanske känner igen. Utifrån detta har valt ut
trafikmärken som har olika former och färger och hoppas att få samtala mer om
dessa med barnen. Vi har tagit fram bilder på de vi valt ut och så får vi se om
barnen kan lista ut vad de står för och också varför de har olika former. Vi
vill att barnen skall bli medvetna om trafikregler och hur viktiga de är för
att vi skall kunna vistas säkert i trafiken men även att de har olika form och
färger. Under detta arbete får vi förutom in begrepp som form även in antal, mönster
och storlek. Hur många streck är det på ”Herr går-man skylten”? Vilken form
har de olika märkena och varför har de en viss form?
Vi fortsätter sedan med att
låta barnen få rösta med hjälp av bollar som de får lägga i en cylinder. Detta
tips som jag tyckte var fantastiskt bra för att visa röstning konkret för
barnen fick jag på föreläsningen med [1]
Camilla Mattson. Med denna form av röstning tänkte jag att barnen skulle få
välja vilket av vägmärkena vi ska börja leta efter när vi går ut på vår
promenad med uppgiften ”Leta vägmärken och hur många kan vi hitta?”. De får då
rösta mellan de olika märkena vi tagit fram, fast jag tänkte begränsa det till
fyra vägmärken att rösta på per vecka. Barnen får varsin röstboll då förstår de
också att de bara kan rösta på ett val en gång var, sedan kan de på ett konkret
sätt se vilket märke som fått flest röster. Då arbetar vi med antal och barnen kan se att en viss
cylinder har fått flest bollar. Blir det lika i två cylindrar så får vi ta det
därifrån och kanske göra en omröstning eller dra lott vilket märke det ska bli.
Under dessa lärandesituationer utgår vi också från det som står i Läroplanen för förskolan ( Lpfö 98 rev.
2010) att förskolan skall sträva efter att barnen:
·
Utvecklar sin
förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos
mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.
·
Utvecklar sin
förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva
olika lösningar av egna och andras problemlösningar (s.10).
Jag hade även tänkt att vi
skulle jobba med olika trafikspel och andra trafikuppgifter under detta
tematiska arbete. Det finns flera roliga trafikspel som förskolan kan köpa hem
och det finns även andra roliga uppgifter att hämta hem från nätet.
Här är några exempel:
Trafikmärkena kan barnen även
ha när de leker med tågbanor och bilmattan eller när de bygger bilbanor. Här
kan vi även skapa egna spel tillsammans där vi kan använda tärning, då kan
barnen träna på subitiZing, men även samarbete mellan
varandra, språk och att följa spelets regler. Som Thisner (2007) skriver så
tränar alla barnen oavsett ålder på subitiZing när de
spelar spel med tärning. De yngsta pekräknar, nästa steg är att titta och räkna
i huvudet. Femåringen behöver antagligen bara kasta en blick på tärningen för
att känna igen mönstret, eller talbilden av prickarna (s.52).
Beroende på hur länge vi
skall jobba med detta tema kan ju vi pedagoger utveckla detta i det oändliga.
Vi kan jobba mera med geografiska former genom att vi kan leta de olika
formerna både inom och utomhus. Leta trianglar, kvadrater, sexkanter, cirklar
och rektanglar. Jobba med olika mönster och material, göra egna trafikmärken i
både papper, pärlor och tyg. Kanske sätta upp vägmärken på gården som barnen
kan ha användning av när de cyklar. Låta de skaffa nya egna vägmärken som de
får hitta på vad de ska stå för. Ja det är bara fantasin som kan sätta stopp
annars kan vi nog utveckla i det oändliga och vi få in så mycket mer i temat än
bara matematik.
Knyta ihop säcken
Eftersom temat med
trafikmärkena utgår från att vi jobbar mycket med de geografiska formerna så är de ju de som kommer att
vara mest i fokus. Barnen kommer då förhoppningsvis bli säkrare på formerna men
där ingår ju även mönster eftersom märkena ser olika ut med olika färger och
just mönster. Antal och tal kommer ju också in eftersom vi
jobbar med röstsystem mer under denna tid och även i de situationer där vi
spelar spel. I Lpfö 98 rev. 2010 står det att verksamheten skall vara rolig,
trygg och lärorik för alla barn som deltar (s.5). Min förhoppning är ju att
detta tema skall innehålla just de bitarna, roligt, tryggt och lärorikt och
inte bara för barnen utan för oss vuxna också. För som Palmer (2011) skriver,
Man är inte matematisk eller inte
utan blir matematisk på olika sätt
och i olika sammanhang (s.37). Vi alla är ju olika och vissa barn har lättare
att lära än andra. Jag tycker att det är viktigt för barnen att förstå att det
inte behöver vara svårt med matematik utan att de får en positiv bild av
matematiken redan i unga år så blir det kanske lättare sedan när de börjar
skolan. Det några barn snappar upp i någon övning kanske inte någon annan har
lika lätt för så därför tycker jag att det är viktigt att vi jobbar med olika
moment och arbeten med fokus på samma uppgift såsom till exempel form.
Ericsson, Mattsson och Strömbom (2004) skrev också om att vi skall finnas där
som matematiska förebilder och att de jobbade utifrån ett problemlösande och
reflekterande förhållningssätt (s.13). Detta med att ställa frågor till barnen
och reflektera över vad vi har
gjort/gör och hur vi har gjort/gör
saker gör ju att barnen får tänka till själva och reflektera över arbetet vi
utför i grupp eller som enskilda individer. Hur tänkte vi här, Varför ser de
ut så och vad har vi lärt oss nu som vi inte visste innan och varför är detta
bra att kunna och veta?
Egna reflektioner över
arbetet och att lyssna in hur andra tänker lär vi oss mycket av och då menar
jag inte bara mellan barn och barn utan också mellan barn och vuxna, även vi
pedagoger mellan varandra förhoppningsvis efter ett temaarbete. Då kan vi också
utvecklas som pedagoger och få nya erfarenheter som vi kan gå vidare med i
andra arbeten för att utmana oss och gå framåt i lärande.
Referenser:
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Matematikspaning av C. Eriksson C. Mattsson & C. Strömbom Nämnaren 2004(1) s.8 -14
Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber
Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio
Länkar:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar