Inlämning i matematik

Vi hade som uppgift till inlämningsuppgift i matematik att skriva om ett tema som vi skulle vilja jobba med en tid i förskolan. Vi skulle också skriva om några lärande situationer och fokusera på några begrepp som vi vill jobba utifrån. Jag hade fått massa bra inspiration under Camilla Mattsons föreläsning så jag kände att denna uppgiften blev ganska lätt att skriva. När man får en sån bra föreläsning så börjar tankarna snurra redan på väg hem från skolan och sen spinner man vidare. När jag sen började skriva den här uppgiften fick jag skärpa mig för att inte spinna iväg för brett för jag kom på mer och mer vad jag kunde gör och hur man kan utveckla temat. Här kommer ett litet utdrag om hur jag tänkt: 

Det tematiska arbetet med dessa lärande situationer och matematiska begrepp skulle börja med att vi pratade om trafikmärken och om de känner till några och varför vi har trafikmärken. Med trafikmärkena skulle vi jobba med, former, kvadrat, cirkel, triangel, sexkanter, rektangel med mera. Vi pedagoger har förberett oss genom att vi innan har valt ut några trafikmärken som vi kan börja arbeta ifrån. Vilka vi tycker är bra för barnen att veta och som vi tror att barnen kanske känner igen. Utifrån detta har valt ut trafikmärken som har olika former och färger och hoppas att få samtala mer om dessa med barnen. Vi har tagit fram bilder på de vi valt ut och så får vi se om barnen kan lista ut vad de står för och också varför de har olika former. Vi vill att barnen skall bli medvetna om trafikregler och hur viktiga de är för att vi skall kunna vistas säkert i trafiken men även att de har olika form och färger. Under detta arbete får vi förutom in begrepp som form även in antal, mönster och storlek. Hur många streck är det på ”Herr går-man skylten”? Vilken form har de olika märkena och varför har de en viss form?

Vi fortsätter sedan med att låta barnen få rösta med hjälp av bollar som de får lägga i en cylinder. Detta tips som jag tyckte var fantastiskt bra för att visa röstning konkret för barnen fick jag på föreläsningen med [1] Camilla Mattson. Med denna form av röstning tänkte jag att barnen skulle få välja vilket av vägmärkena vi ska börja leta efter när vi går ut på vår promenad med uppgiften ”Leta vägmärken och hur många kan vi hitta?”. De får då rösta mellan de olika märkena vi tagit fram, fast jag tänkte begränsa det till fyra vägmärken att rösta på per vecka. Barnen får varsin röstboll då förstår de också att de bara kan rösta på ett val en gång var, sedan kan de på ett konkret sätt se vilket märke som fått flest röster. Då arbetar vi med antal och barnen kan se att en viss cylinder har fått flest bollar. Blir det lika i två cylindrar så får vi ta det därifrån och kanske göra en omröstning eller dra lott vilket märke det ska bli. Under dessa lärandesituationer utgår vi också från det som står i Läroplanen för förskolan ( Lpfö 98 rev. 2010) att förskolan skall sträva efter att barnen:

·         Utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring.

·         Utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemlösningar (s.10).

Jag hade även tänkt att vi skulle jobba med olika trafikspel och andra trafikuppgifter under detta tematiska arbete. Det finns flera roliga trafikspel som förskolan kan köpa hem och det finns även andra roliga uppgifter att hämta hem från nätet.

Här är några exempel:

http://www.barnbokhandeln.com/memo/2935-trafikmarkesmemo.html

http://www.goodies.nu/node/260

http://www.pricerunner.se/sp/trafikskyltar.html

Trafikmärkena kan barnen även ha när de leker med tågbanor och bilmattan eller när de bygger bilbanor. Här kan vi även skapa egna spel tillsammans där vi kan använda tärning, då kan barnen träna på subitiZing, men även samarbete mellan varandra, språk och att följa spelets regler. Som Thisner (2007) skriver så tränar alla barnen oavsett ålder på subitiZing när de spelar spel med tärning. De yngsta pekräknar, nästa steg är att titta och räkna i huvudet. Femåringen behöver antagligen bara kasta en blick på tärningen för att känna igen mönstret, eller talbilden av prickarna (s.52).

Beroende på hur länge vi skall jobba med detta tema kan ju vi pedagoger utveckla detta i det oändliga. Vi kan jobba mera med geografiska former genom att vi kan leta de olika formerna både inom och utomhus. Leta trianglar, kvadrater, sexkanter, cirklar och rektanglar. Jobba med olika mönster och material, göra egna trafikmärken i både papper, pärlor och tyg. Kanske sätta upp vägmärken på gården som barnen kan ha användning av när de cyklar. Låta de skaffa nya egna vägmärken som de får hitta på vad de ska stå för. Ja det är bara fantasin som kan sätta stopp annars kan vi nog utveckla i det oändliga och vi få in så mycket mer i temat än bara matematik.

Knyta ihop säcken

Eftersom temat med trafikmärkena utgår från att vi jobbar mycket med de geografiska formerna så är de ju de som kommer att vara mest i fokus. Barnen kommer då förhoppningsvis bli säkrare på formerna men där ingår ju även mönster eftersom märkena ser olika ut med olika färger och just mönster. Antal och tal kommer ju också in eftersom vi jobbar med röstsystem mer under denna tid och även i de situationer där vi spelar spel. I Lpfö 98 rev. 2010 står det att verksamheten skall vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar (s.5). Min förhoppning är ju att detta tema skall innehålla just de bitarna, roligt, tryggt och lärorikt och inte bara för barnen utan för oss vuxna också. För som Palmer (2011) skriver, Man är inte matematisk eller inte utan blir matematisk på olika sätt och i olika sammanhang (s.37). Vi alla är ju olika och vissa barn har lättare att lära än andra. Jag tycker att det är viktigt för barnen att förstå att det inte behöver vara svårt med matematik utan att de får en positiv bild av matematiken redan i unga år så blir det kanske lättare sedan när de börjar skolan. Det några barn snappar upp i någon övning kanske inte någon annan har lika lätt för så därför tycker jag att det är viktigt att vi jobbar med olika moment och arbeten med fokus på samma uppgift såsom till exempel form. Ericsson, Mattsson och Strömbom (2004) skrev också om att vi skall finnas där som matematiska förebilder och att de jobbade utifrån ett problemlösande och reflekterande förhållningssätt (s.13). Detta med att ställa frågor till barnen och reflektera över vad vi har gjort/gör och hur vi har gjort/gör saker gör ju att barnen får tänka till själva och reflektera över arbetet vi utför i grupp eller som enskilda individer. Hur tänkte vi här, Varför ser de ut så och vad har vi lärt oss nu som vi inte visste innan och varför är detta bra att kunna och veta?

Egna reflektioner över arbetet och att lyssna in hur andra tänker lär vi oss mycket av och då menar jag inte bara mellan barn och barn utan också mellan barn och vuxna, även vi pedagoger mellan varandra förhoppningsvis efter ett temaarbete. Då kan vi också utvecklas som pedagoger och få nya erfarenheter som vi kan gå vidare med i andra arbeten för att utmana oss och gå framåt i lärande.

 Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Matematikspaning av C. Eriksson C. Mattsson & C. Strömbom Nämnaren 2004(1) s.8 -14

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0814_04_1.pdf

Palmer, Anna (2011). Hur blir man matematisk?: att skapa nya relationer till matematik och genus i arbetet med yngre barn. 1. uppl. Stockholm: Liber

Thisner, Annika (2007). Matte på burk: en arbetsmetod för förskolan. Stockholm: Sveriges utbildningsradio

Länkar:

http://www.barnbokhandeln.com/memo/2935-trafikmarkesmemo.html

http://www.goodies.nu/node/260

http://www.pricerunner.se/sp/trafikskyltar.html

---

[1] Föreläsning Matematik utomhus, Camilla Mattson, 2014-12-05, Campus Varberg

VFU-Uppföljning av didaktiskt material

Idag träffades jag och Therese och Marie för att komplettera VFU-Uppföljningen av didaktiskt material. Nu har vi varit "lediga" ett tag men jag har haft en del arbete med att komplettera texterna i min blogg så det har inte varit många dagar som man kunnat släppa tankarna på skolan. Men på Julafton, Juldagen, Nyårsafton och nyårsdagen så tog jag mig ledigt och bara njöt :).

Ja då var jag tillbaka till skolan och det kändes faktiskt rätt skönt ändå. Gott att få klart saker som man ligger efter med och eftersom jag missade första dagen för att jag var på "Min stora dag" med min yngsta dotter så var det nu skönt att få klart detta också. Inte minst för att få in tillräckligt med poäng så jag kan få beviljat mitt CSN-lån :). 

Riktigt mysigt hade vi jag, Terese och Marie när vi satt och gick igenom det didaktiska materialet. 

  

Dessa hade jag gjort som jag använt mig av på VFU´n.

                             Fyra skokartonger med hål i så en barnhand ska få plats.

                                                   Innehållet.

                                    Lerklumpar, tre stycken som ska användas i syftet att 
                                    kunna delas på två också, eftersom de jobbade med delat 
                                                             på matematiken i skolan.

                                                           Höstlöv, prassliga

                                                            Vadd, mjukt och skönt

                                                          Sylt, kladdigt och kallt

                                      Efter övningen ville alla känna igen, sylten är både god och                                                                                          spännande :).

                                                 Sylt innan den åker in i munnen.

Terese visade också sitt material. Nu glömde jag att fota, får väl skylla på att jag är lite ringrostig så här efter jul :P.

Men hon hade iallafall med sig ett memoryspel, som var lite annorlunda än vanligt memory eftersom hon hade tre bilder av varje som skulle paras ihop istället för två som det brukar vara. Intressant, hon ville göra det klurigare för barnen och utmana dem. Bra ide! De tre olika brickorna hade en bild, prickar och en siffra. Alltså en bild på till exempel tre blommor en siffran 3 och på det sista kortet tre prickar. sedan hade hon gjort ett memory för de mindre med bilder också med tre brickor. Tre grisar, tre kor och så vidare...
Kul att få inspiration och Marie gav oss ännu mera förslag på hur vi kunde utveckla våra idéer, jättebra och kul att sitta och hjälpa varandra att komma på hur man skulle kunna gå vidare med sin ide.

Vi hade redan innan fått lämna in vår skriftliga inlämning om vårat didaktiska material som vi jobbat med ute på förskolan och hur vi hade lagt upp arbetet där. här kommer mitt:

VFU-Uppgift Didaktiskt material

Eftersom de inte jobbade utifrån något tema på min VFU-plats så kom jag och handledaren överens om att jag skulle välja ett tema själv. Eftersom de jobbade med matte och höstens färger försökte jag ändå ha med det i tankarna när jag valde tema. Mitt tema blev att jobba utifrån sinnena och att i alla fall försöka jobba med tre av dem, och benämna de andra två för barnen så de vet vilka alla fem är.

Jag började med att presentera för min handledare hur mitt didaktiska material skulle se ut och gav henne två momentplaneringar som vi gick igenom. Hon tyckte det var bra men när vi satt och diskuterade så kom vi fram till några förbättringar som jag la till.

Jag började med mina tankar som sagt och hade lite svårt först att komma fram till vilket didaktiskt material jag skulle tillverka och ta med mig. Tillslut kom jag på att jag skulle använda mig av skolådor. Tanken var att samtidigt kunna återanvända något material därför blev det skolådor, närmare bestämt fyra stycken. I locket på alla lådor gjorde jag ett hål bara precis så ett barn skulle kunna sticka ner handen utan att kunna se vad som är i lådorna. För min tanke var nämligen att lägga material i lådorna så barnen skulle få känna och gissa eller säga vad som är i, allternativt beskriva hur det känns om de inte har någon aning om vad det kan vara.

Locken till lådorna klädde jag med tyg i olika färger och mönster, mest för att det skulle kännas skönt när de kände efter hålet med händerna men också för utseendets skull.

Efter jag hade tänkt igenom vad jag skulle ha i lådorna och hur jag skulle koppla ihop det till de andra sakerna som de jobbade med i skolan blev det i lådorna:

·         Tre stycken lerklumpar

·         Löv

·         Vadd

·         Sylt

Jag ville samtidigt ha med olika texturer som vi har jobbat med å textilen under [1]workshoparna med Eva Wahlström.

Lera är ju fast men ändå kladdigt, Löv är ju ganska mjuka men blir prassliga och lite hårdare när de torkat, vadd är mjukt och sylt är kladdigt men framförallt gott.

Två av dessa saker återkopplade jag som jag skrev till de andra sakerna som de jobbade med i klassen.

Leran: Matte, tre stycken lerklumpar ska delas på två barn. Hur gör vi?

Löven: De jobbade med hösten och höstfärger, jag ville att barnen skulle få känna hur det kändes utan att få se. Intressant att se om de känner igen löv i koncistens som de nyss hade plockat in och lagt i klassrummet.

Lådorna som material, varför jag tycker det är didaktiskt? Jag tyckte det var ett roligt sorts lärande, att barnen utan att först kunna se vad det är får försöka känna med händerna och att använda hörseln bedöma vad som finns inne i lådorna. Innehållet kan ju också bytas ut utefter vilket tema man arbetar utifrån i klassen. Barnen får en chans att använda och lita på sina sinnen, i detta fall känseln utan att först kunna se. Som det står i Läroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshemmet 2011, s.10. I skolarbetet ska de intellektuella såväl som de praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas.

Jag började med att presentera mitt material i klassrummet med alla barnen och övrig involverad personal. Jag berättade för barnen att jag skulle jobba med sinnena och att vi skulle arbeta med lite olika uppgifter om detta. Jag frågade barnen om de visste vad sinnen var för något. De var först tveksamma men sen var det ett barn som sa munnen, man smakar. Detta spann jag då vidare på och jag förklarade att ja vi känner vad nått smakar med munnen, smaka är ett sinne. Vad gör vi då med dessa sa jag och pekade på mina öron? Sedan fortsatte vi tills vi hade hittat alla de fem olika sinnena och dessa skrev jag upp på tavlan och förklarade att jag skulle börja med en övning som började med känsel.

Barnen hade så kallade ABC grupper på onsdagar och torsdagar i en av dessa grupper fick jag ansvara för sinnesgruppen under mina VFU veckor. Jag hade mellan 3-6 barn i denna grupp per tillfälle och jag hann med två till tre grupper under den tid som ABC gruppen pågick.

Det var lite svårt att ha så många barn i gruppen samtidigt eftersom jag inte ville att de andra barnen skulle kunna gissa vad som var i lådorna utefter de andras gissningar. Men jag hade inget annat val eftersom jag ville att alla barnen skulle få vara med innan jag slutade min VFU. Vi löste det genom att barnet som kände i lådan fick viska i mitt öra vad han/hon trodde att det var. Barnen fick välja om de ville ha ögonbindel, blunda eller att bara titta bort eftersom jag vet att vissa barn tycker det är jobbigt att ha på sig ögonbindel. Några kunde inte viska så tyst så de andra hörde ändå, men jag talade om för barnen att det är ju inte säkert att man gissar rätt så det är nog att man försöker känna själv vad det är. Eftersom att alla var klara så gick vi igenom det som var i lådorna och barnen tyckte det var konstigt att det kändes på ett visst sätt som de inte kände igen när de såg var det var, och en del av sakerna kände de igen genom att känna på dem nästan alla.

Vadden var en av de sakerna som nästan alla barnen kände igen och benämnde det ”sånt som finns i nallar” eller ”sånt som finns i kuddar”. När vi kom till lådan med leran så frågade jag barnen hur vi skulle kunna dela de tre lerklumparna på två barn. De kom överrens om att om vi delade en av de tre lerklumparna på hälften så fick de två barnen en och en halv lerklump var. Detta var också den första dagen som vi hade börjat prata om delat med i matematiken. Den tredje dagen när jag jobbade med grupperna märkte jag skillnad i sinnesgruppen när vi skulle dela lerklumparna. Det gick mycket fortare för barnen att komma på hur man skulle dela lerklumparna och de kom även på allternativ på hur vi kunde dela. De delade inte bara en lerklump på hälften utan de kom också på att de kunde dela alla lerklumpar på hälften så kunde de två barnen få tre halvor var. Det var kul att få se barnens utveckling så snabbt att de hade snappat upp vad vi hade pratat om i matematiken.

Efter aktiviteten så gjorde jag två värderingsövningar som vi lärde oss av [2]Gunilla Fihn på workshopen i Drama.

Jag bad barnen ställa sig på ena sidan om de tyckte det var en rolig aktivitet och på den andra sidan om de tyckte den var tråkig, och mitt emellan om de tyckte det var sådär. Sedan gjorde jag samma men med orden Läskigt-inte läskigt alls eller mitt emellan. Av 26 barn i klassen så var det 25 barn som var med på övningen, ett av barnen var sjuk under denna vecka. Av de 25 barn som genomförde aktiviteten tyckte 3 barn det var tråkigt, och 22 barn tyckte det var roligt. 1 barn tyckte det var läskigt och 2 stycken tyckte det var mitt emellan och 22 barn tyckte inte det var läskigt alls. Det var roligt att göra dessa värderingsövningar för att genast få gensvar på hur barnen tyckte aktiviteten var.

Jag gjorde även en lukt och smak aktivitet där barnen fick använda sin näsa och mun för att smaka och lukta sig till var det var för något jag höll fram och sedan också lät de smaka på.

Och jag fick även inspiration genom att läsa i boken Lär genom textil av Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand-Velicu (2010,s.47) att göra en naturväv i skogen med barnen när vi på måndagar var där. Denna jobbade vi med på måndagar och byggde på och de skulle fortsätta att sätta saker i den, den tar ju liksom aldrig slut för sakerna torkade ju och då märkte barnen att det blev mer plats.

Sista dagen avslutades med att jag bakade med några av barnen och det fikat vi bakade åt vi som en liten avslutning.

Jag har under alla dessa aktiviteter med barnen jobbat med:

·         Återvinning: Naturväven och skolådorna

·         Matematik: Skolådorna (att dela leran), Baka, (form, mäta, hur mycket?, Hur många garder på ugnen)

·         Svenska: Skogen (Vad heter alla sakerna som vi hängde i väven?) Baka (vad heter alla mått och bunkar), skolådorna (vad är det för saker i?), 

·         Textil: Naturväven

·         Kemi: Bakningen

Summering:

Min kritiska granskning av mitt didaktiska material är att jag tycker att det var ett kul sätt att jobba på men att jag skulle haft mindre barngrupper eller till och med ett barn i taget. Men tanken från min sida från början var att alla barn skulle få vara med så därför gjorde jag som jag gjorde. Materialet var väl en aning klumpigt och jag kanske borde tänkt till en gång extra och kommit på ett alternativ som till exempel en glasburk som jag kunde klätt kanterna på. Men den tanken slog mig inte hemma när jag höll på med lådorna utan den tanken slog mig först när jag skulle börja släpa runt på lådorna. Om jag gör detta någon mer gång kommer jag definitivt ta glasburkar eller något annat material som är betydligt mindre skrymmande.

Referenser:

 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575

·     Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

·         Föreläsning, Drama, Gunilla Fihn, Campus Varberg, 15 September 2014

·         Workshop Textil och tovning med Eva Wahlström, Campus Varberg, 30 september och 6 0ktober 2014

---

[1] Workshop Textil och tovning med Eva Wahlström, Campus Varberg, 30 september 2014 och 6 0ktober 2014.

[2] Drama, Gunilla Fihn, Campus Varberg, 2014-09-15

Kursmål:

• Redogöra för och problematisera aktuell forskning med relevans för barns språkliga, matematisk och estetiska lärprocesser.

Seminarium matematik

Idag var det dags för seminarium med Elisabeth Persson och vi skulle innan detta seminarium skriva en text utifrån den föreläsning vi haft med Camilla Mattson som vi hade den 5 december om Matematik utomhus. Vi skulle då läsa deras text "Matematikspaning" och reflektera hur de hade jobbat med barnen och matematiken.
Detta va lite av mina tankar:

Iden var att pedagogerna på Ängsgårdens förskola  ville stimulera och utveckla barnens matematiska intresse och förmåga.( Eriksson, Mattsson och Strömbom, 2004, s.1).

Tankarna de hade från början var att utveckla ”bilmattan”. Pedagogerna ville utveckla den genom att låta barnen skapa den i tredimensionella former istället för att bara rita den platt på ett papper. Barnen skulle få använda sig av kartong, textil och andra material. Men det blev inte riktigt som de tänkt sig eftersom de fick en annan ide, denna ide väcktes när ett av barnen målade en kyrka på den egentillverkade bilmattan. Då väcktes en ide om att gå till kyrkan och matematikspana. (Eriksson, Mattsson och Strömbom, 2004, s. 9).

Begreppen som de lärde barnen med det arbetssättet var:

Former, Storlek, Höjd, Bredd, Avstånd, Lägesord, Rumsuppfattning, Tal, Ordningstal och Antal.

Några av arbetssätten de valde var att gå till en kyrka i närheten och visade barnen olika former som de sedan skulle leta efter och rita av. Pedagogerna arbetade också som förebilder och inspiratörer genom att aktivt delta och rita de också, för att på så sätt stimulera barnen. Efter detta anordnades en utställning där föräldrarna bjöds in och barnen fick visa och delge varandra och föräldrarna vad de hade gjort och ritat.

För och nackdelar runt projektet:

Fördelarna som jag känner är att det verkar som att barnen får jobba ganska fritt och de har fått dokumentera vad de gjort och samtala om vad de upplevt både med de andra barnen och med andra vuxna. De har varit både inom och utomhus och som det står i Läroplanen för förskolan 98 att ”Verksamheten ska ge utrymme för barnens egna planer, fantasi och kreativitet i lek och lärande såväl inom som utomhus”. (Lpfö 98, rev 2010,s.7).

Då blir också lärandet roligare när barnen kan hämta inspiration från andra miljöer än förskolemiljön. Som Körling(2011) skriver att ”I en öppen dialog om lärandet syns ofta kritik från eleverna om att undervisningen är monoton, tråkig och att det mest handlar om att göra utan att förstå varför. (Körling, 2011, s.16). Även om det i detta fall handlar om större elever så kan man bara gå tillbaka till sig själv att det är roligare att få göra saker utanför sin vanliga svär för att få omväxling, detta tror jag även gäller förskolebarnen. Att de dessutom får se och skapa utefter uppgiften gör att de även förstår vad de gör lättare.

Nackdelar som jag känner är väl att pedagogerna också var delaktiga. Detta är ju både för och nackdelar som jag tänker. För pedagogerna var med och ritade för att inspirera barnen men detta kan ju även ha gjort att de ledde barnen in på det spåret som de tänkt ut i förväg. Va det målet så var det ju bra. Men jag tänker så här att om de gått till kyrkan och låtit barnen måla så kunde de spunnit vidare utifrån barnens tankar och sett vad de hade upptäckt och sedan utvecklat det därifrån.

Då kanske det hade varit lite mer fokus utifrån barnens tankar och inte pedagogernas. Men jag förstod syftet med uppgiften och det verkar ha uppfyllts med råge, plus att pedagogerna på slutet kom på och reflekterade över att matematiken finns i vardagen överallt omkring oss och att vi måste följa barnens nyfikenhet och hitta ämnena och benämna dem med det vi jobbar med just då. De flyttade ju också fokus från det som var tanken från början och spann vidare på en av barnens tankar och det är så vi måste jobba. Att vara flexibla och se barnens intresse.

Intressanta punkter som Carina Mattsson tog upp på föreläsningen var:

·         Att man kan använda sig av diagram och att rösta. Gärna med cylinderformade rör så      det blir konkret så barnen ser. De får stoppa på bollar och lägga sin röst.

·         Att man kan göra diagram av olika saker som vi har på förskolan som: kapplastavar,         lego, klossar men de ska vara i samma storlek.

·         Att man kan hitta mönster och former ute i vägskyltar och brunnslock.

·         Dokumentera med kamera det vi ser och jobba vidare inne med bilderna och samtala.

·         Sortera. Hur många trianglar kan vi hitta, Hur många rektanglar och så vidare.

·         Att se matematiken ute i naturen

 Referenser:

 Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Matematikspaning av C. Eriksson C. Mattsson & C. Strömbom Nämnaren 2004(1) s.8 -14

http://ncm.gu.se/pdf/namnaren/0814_04_1.pdf

Kursmål:

• Förhålla sig kritisk till olika teorier och metoder för språkliga och mattematiska lärprocesser.

Hasselblad Center

Det här museet och Varbergs museum blev mina favoritmuseum. Inte bara för att jag tyckte det fanns mycket fint att titta på utan även för att det verkligen fanns saker på barnens nivå. Iallafall några. 

En maffig ingång och bara här kan vi som pedagoger få många ideer. Barnen kan få måla sina egna dörrar. Vad har de för form, handtag, stora eller små, med eller utan fönster?

 

Måste bara ha med denna bilden. Jag älskar händer gamla och använda som dessa eller små nya barnhänder. De berättar verkligen en historia. Händer kan vi göra mycket av även när vi jobbar. Handavtryck, ta kort och gissa vems händer det är, gammal eller ung, frökens eller kompisens?

Barnnivå!! Äntligen! Tänder med som är så spännande. Vem kommer de ifrån? Många samtal kan de bli av nått som är så enkelt och som barnen kan relatera till. Kanske har de en gammelmormor eller -farmor, -farfar, -morfar som har löständer. Varför får man löständer?

Vacker bild, mörkt, ljust. Vad tänker barnen? 

Fåglar. Lätta att relatera till och samtala om.

Spegel spegel på väggen där.... Denna spegel kan relateras till sagan om Snövit och funderingar om den såg ut så Snövits styvmors spegel. 

Stenar som är uppbyggda som en form. En bro kanske och en som slutar i väggen. Vart skulle den leda? Detta kan vi bygga med barnen hemma på gården och plocka sten på utflykter. De behöver ju inte vara i denna stora storleken.

Mörka kostymer, män utan huvuden. Detta kan barnen tycka är kul eftersom det bryter mönstret av en tavla som oftast är platt och slät. Här går huvudlösa män ut genom tavlan...

Runda cirklar i olika former och färger. Sköna att känna på om man fick. Men vi kan ju samtala om hur man tror de känns.

Kul inslag!! De jobbar med barnen bara att planera in en bra dag. En hel studio för barnen att uppleva och ge uttryck för vad de sett och upplevt. 

Hit kommer jag nog ta barngrupper om jag får tillfälle.

Konsthallen

Vi hamnade även här av en olyckshändelse. Vi gick fel och trodde detta var Hasselblad Center. Såg senare att det låg jämte. 

Matta med världskarta på golvet är alltid lockande för små barn, mjukt och skönt. En triangel i form av snören. Såg framför mig att något barn vill springa fram och dra i detta och göra en helt annan form. Ja jag är skeptiker...

Kan inte hjälpa det. Klart jag ser saker som vi som pedagoger skulle kunna hämta idéer och jobba med på förskolan. Det är inte det som är frågan utan mer varför museum ska vara så opraktiska och o-inbjudande för barn. Eller det kanske bara är jag som är negativ?

Kunde de inte haft några saker i barnens höjd? Ja här låg förvisso matta på golvet och i ett senare rum visade de film på golvet. Då blev jag faktiskt riktigt glad när jag såg det.

Detta blir ju roligt för barn, och kan fånga dem tror jag.

Fina tavlor med sand och fotavtryck. Detta kan vi också göra tillsammans med barnen på förskolan. Vi kan utveckla det med att måla färg på våra fötter och trampa på ett papper och jämföra fotavtryck. Se att vi är olika men ändå lika.

Filmen på golvet som jag tyckte var en utmärkt ide. Jag har redan börjat spinna på i mitt huvud att nån borde öppna ett museum som var anpassat bara för barn... Vart finns det museet?

En liten fin hörna med ljus på en karta och jordglob. Jättefint och mysigt, men ska barnen titta bryter de nacken...

Fältdagar 4-5

Då var man tillbaka på praktiken för att kolla in vad de hittade på  och de jobbade för fullt med att få lite julstämning. Eftersom de inte jobbade med något tema på den praktikplatsen som jag var på så visste jag att de inte fortsatt på mitt tema heller efter jag slutat. De hade fortsatt med Min Bok, Språk och matematiklekar med Mamma MU som är skriven av Wirmark och Fylking (2011), och de jobbade fortfarande efter den och jag tycker att det verkar vara en väldigt bra och pedagogisk matematikbok där det inte bara finns ett rätt svar utan många. 

Här är ett utdrag ur boken där man jobbar med siffran två. Det jag menar att det inte behöver finnas ett svar är att här ska barnen till exempel ringa in alla som är två det vill säga ett par. Då ringade några barn in cykeln och när vi då frågade varför de ringat in den så var det ju två hjul och detta är ju helt rätt. Det är två hjul och då kan det ju också vara ett rätt svar fast det inte är två cyklar.

Efter matematiken var det julpyssel i olika former. Här var det att pimpa kottar så de blev juliga och fina. Naturmaterial, perfekt och låg kostnad när budgeten inte tål nya inköp.

Här användes en hand för att skapa barr till en julgran. Bra sätt att öva på motoriken.

Här börjar granen ta form.

Och den fick även fina julgranskulor, hjärtan, stjärnor och polkagrisar. Olika former.

Sedan bakades det lussekatter till Luciafirandet som skulle firas på fredagen.

Vi hann även med svenska och rimord. Myra-Fyra, Ägg-Skägg. Barnen fick måla, fylla i och därefter klippa ut. Dessa kort kunde vi sedan spela Memory med.

Får-Hår, Mur-Sur

Vi gjorde även julgranar till deras lilla naturhörna som nu har gått från höstens färger och saker till att mer och mer bli vinterlandskap. 

Som jag sagt innan så har jag stortrivts på denna praktikplats och det va med lite sorg som jag skulle sluta. Barnen frågade vilken skola jag skulle jobba på nu när jag slutat hos dem. Jag berättade att jag gick i skola själv men att jag skulle sluta till sommaren och att jag då skulle söka jobb. De undrade då om jag inte kunde börja jobba i deras skola. Så söta barn, och så roligt att höra att de ville ha mig tillbaka.

Referenser:

Fylking, Eva & Wirmark, Eva (2011). Min bok: språk- och mattelekar med Mamma Mu. 1. uppl. Stockholm: Natur & kultur

Seminarium ,Metod och teoretiska och analytiska begrepp

Idag är det dags för seminarium och vi har i gruppen läst in en kandidatuppsats som vi har analyserat och gått igenom, bra och dåliga saker. Jättebra förberedelse för att få upp ögonen vad som är viktigt att tänka på när vi själva ska skriva nästa termin. 
 Detta kom våran grupp fram till om våran text. 

”Fostrad till ansvar eller hjälplöshet? - förskolepedagogers interaktion med pojkar och flickor ur ett genusperspektiv”

Vad är bra? Vad är mindre bra? Hur skulle ni själva ha gjort?

Inledning

Detta examensarbete börjar med att förklara vad begreppet genus är för någonting. Detta skulle passa bättre under avsnittet bakgrund, med direkta referenser till forskning. Inledningen skulle kunna innehålla en direkt koppling till att pedagoger faktiskt interagerar på olika sätt på grund av olika kön. Alltså att få en aning om vad examensarbetet handlar om. Få en tydligare bild av varför de vill undersöka detta.

Syfte

Vi tolkar att de skrivit två olika syften, en under syfte och en under sammanfattningen.På den ena verkar de vilja undersöka om det finns skillnader. Och under sammanfattningen vilka skillnader som finns. Minskar trovärdigheten.

Bakgrund

Bakgrunden har inte olika perspektiv utan bara inriktat sig på att se skillnaderna. Det hade varit mer trovärdigt att de tog upp situationer där de behandlar pojkar och flickor lika.

Teorianknytning

Connells teori, beskriver begreppen tydligt. 

Metod

Observation. Konstig referens i hela stycket. Skriver först att de inte skall delta i sammanhanget utan bara inta en observationsroll. Under genomförande beskriver de tydligt att de varit med och samspelat i observationssituationerna. Vad menas med samspelat?delaktig i situationen eller suttit med i samma rum? Är det verkligen ok att delta i en observation? Vi anser att du då kan leda situationen åt det håll man vill.

De skriver”...vi tolkade deltagarna...” Man ska inte tolka någonting under en observation?

Resultat

Menar de att syftet är att visa skillnaderna så är resultatet ok. Men det verkar konstigt att alla observationer visar att det är skillnader. Det borde finnas situationer där pojkar och flickor behandlas lika också eller när pojkar behandlas som flickor.

 Diskussion

Det verkar som om att de har bestämt sig för att pedagogerna behandlar pojkar och flickor olika. Det skulle kunna behandlas olika på grund av ålder, sjukdomar och utveckling. Inte bara just för att de är pojke eller flicka.

Vi tycker att arbetet inte är trovärdigt på grund av att det inte finns olika perspektiv.

 Jag kan säga att vi alla i gruppen var förvånade att denna texten vi läst var godkänd och ännu mera att den fått väl godkänd. Mycket intressanta diskussioner och vi lärde oss nog ganska mycket alla. Vi skojade och sa att vi ska kanske läsa igenom varandras texter sen nästa termin för vi verkar va väl kritiska kanske :).

Lärorikt och bra seminarium!

Vi som skrev var: Jennie Ek, Jessica Carlsson, Therese Christensen och jag.