TAKK, Specialpedagogik och kommunikation

Efter att ha bloggat fram tills halv tre inatt så hoppade jag inte direkt ur sängen idag. Varför känns det som att tiden aldrig räcker till? Är jag dålig på att planera mitt liv eller är det så att livet bara kommer i vägen och däremellan behöver man pauser för att kunna ta in allt? Ja så är det nog. Har precis haft en paus i skrivandet och pratat med min stora dotter som kom hem från jobbet. En välbehövlig och underbar paus mitt i allt. 
Mina barn är mitt allt och jag älskar dessa pratstunder även om man är stressad av allt jag behöver hinna med i skolan så sjunker mina stressnivåer med dessa små samtal. De är livet och guldkanten i mitt liv :).

Mina tre barn Sofie 19, Jonathan 17 & Tindra 12 år.

Idag i skolan så hade vi föreläsning/workshop Specialpedagogik och kommunikation med (1) Camilla Carlsson om TAKK. Tecken är ett utmärkt sätt att använda sig av för att förstärka språket för vissa barn, till exempel barn med Downs syndrom. Som pedagog använder man tecknen i hela barngruppen även om det bara är ett barn som behöver särskilt stöd.  Det är viktigt att veta, att för att barnet använder tecken betyder det inte att språket blir lidande utan tvärtom. Barnet kommer alltid att välja det lättaste så när de lär sig nått nytt ord så kommer tecknet för det ordet att försvinna till slut för att språket tar över. 

Kul och bra sätt att jobba för att få alla att känna sig inkluderade och de övriga barnen får ju ytterligare en kunskap, att känna empati och förståelse för att vi alla är olika. Men alla är lika mycket värda. Det står också i Läroplanen för förskolan att vi ska sträva efter att alla barn utvecklar sin förmåga att lyssna,reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv (s. 10). Ska alla barn kunna ge uttryck för sina uppfattningar måste vi även ge dem verktyg så det blir möjligt och i detta fall så kan det vara tecken.

Referenser:

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• 1. Föreläsning/workshop, Specialpedagogik och kommunikation, Camilla Carlsson, 30 September 2014

Mål i kursplanen:

• Redogöra och kritiskt granska olika metoder för att på ett tidigt stadium kartlägga, identifiera och förebygga kommunikativa svårigheter.

• Redogöra för, tillämpa och motivera användandet av olika digitala redskap för att stödja barns utveckling.

Måndag morgon

Måndag och efter helgen känner jag mig alltid lite seg, nu ska allt komma igång i 190 igen. Jag hänger inte riktigt med. Men idag så vaknade jag till fort när något helt plötsligt sprang jämte bilen. Vänder mig om och ser skogens konung och denna var  STOR. Han sprang förvirrad fram och tillbaka och jag förstod han ville över vägen så jag stannade, och mycket riktigt sekunden senare så klampade han över. Fortsatte sedan med foten lite lättare på gasen.

När jag kom fram till skolan sedan så blev det snabbt uppvärmning i form av musik och rytmik eftersom vi hade föreläsning med (1) Hanna Höglind.  Jag inte hade fått i mig frukost och kaffe på morgonen var min start allt annat än entusiastisk kände jag, men det släppte snart när all glädje och skratt från alla andra smittade av sig. Var nog för övrigt fler än jag som var sega i starten :).

    Alla fick prova och känna på trumman.

    Olika bra rytminstrument som vi ska använda.

    Band är ett annat redskap vi kan använda med barnen för att 

    "känna" av musiken.

    Det viftades för fullt.

    Fler rytminstrument.

I musik finns mycket glädje och de flesta barn älskar att lyssna på musik men det är även många andra delar som kommer in till exempel, grovmotorik i form av rörelser, känsla, uttryck, takt, puls, titta och ta in, fantasi och dynamik bara för att nämna några.

I läroplanen för förskolan så står det att vi ska sträva efter att barnen utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer, som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama (Lpfö 98, rev 2010, s.10).

Ett roligt sätt är att jobba med både sagor och musik, att låta barnen skriva egna sagor och sätta en känd musiksnutt till sagan. Då får vi in ett roligt sätt att träna språket med barnen också.

Vi fick lära oss att eftersom barnen har kortare stämband och mindre lungor så måste vi tänka på att inte sjunga för mörkt. Det bästa är att låta barnen ta ton och sjunga så de får rätt tonart.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: SkolverketTillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

1. Föreläsning Musik, Hanna Höglind, Campus Varberg, 29 September 2014

Fredag och snart helg :)

Idag är det fredag och nu längtar man efter helg :). Då kommer min särbo ner, vi har sovmorgon och får vara med barnen hela dagen. Ja har man som jag tonåringar så ser man inte röken av dem så ofta för de ligger på rummet och kollar film eller är inne på nätet, men man KAN umgås om och när man vill och vi är under samma tak :). 

På söndag åker de två yngsta barnen (17 och 12 år) till sin pappa igen så nu vill man ju krama ur det sista innan de åker igen. Tur att jag och deras pappa har en bra relation så jag träffar barnen även på hans veckor. Barnen är hos mig de dagar jag har kortare skoldagar och så hämtar deras pappa dem efter jobbet. Jonathan som är 17 tar bussen till mig efter skolan eftersom busshållplatsen till hans pappa ligger sämre till. 

Ja fredag va det ja :). Skoldag innan helg och vad kan vara bättre än att få jobba praktiskt och ha kul. Barnen som vi skall göra detta med sen måste ju tycka likadant att få jobba med händerna och släppa loss fantasin. Kul och inspirerande! Så idag var det dags för bild 2 med (1) Mats Andersson.

    Detta mötte oss. Sand, tång, tidningar i mängder och en stor balja med "gojs".

    Mats visade hur vi skulle klippa i pappret för att det skulle få "gojsa" till sig i 

    vattnet och av detta skulle vi skapa pappersark.

    En träram med finmaskigt nät som vi lagt pappersmassa på och vänder 

    upp och ner på en tidning  för att torkas.

    Vårat val, vit färg, guldfärg och glitter.

    Dags att mixa pappersmassan med en stavmixer till en slät massa.

    Känna, mjukt, blött, kletigt och alldeles underbart.

    Så här blev färgen efter infärgning och massa glitter.

Vi skapade tre pappersark. Ett naturfärgat, ett vitt och ett färgat. De naturfärgade var lättast i konsistensen att jobba med. Jag vet inte om det var färgen i de andra två som gjorde att de var väldigt svåra att vända över på papper och få ut en hel sida av det färgade och vita pappret. Kanske olika färger som går olika bra att jobba med. Det tål att undersökas och det får jag försöka experimentera med nästa gång. Kul va det och pappersmassan va alldeles mjuk och härlig att känna på. 

Efter lunch va det dags för ett nytt naturmaterial, lera i olika färger och former.

   Fem olika leror med olika konsistens och färg.

    En figur eller "filur" som skapades med hjälp av hand och penna. 

    Vi kramade leran så hårt vi kunde och sen fick vi göra ögon. 

    Behöver inte vara svårare än så. Att få känna lera mellan fingrarna 

    kan vara alldeles underbart eller hemskt.

    Samspel.

    Och så här fint blev det :). Sagotorn.

    

    Här använde vi språket ännu lite mer och fick berätta en saga

    om tornet vi skapat. Vad/vem finns i detta torn? Hur kommer man in? 

    Hur många ingångar? 

    Av dessa meningar och några till skapade vi varsin saga.

    Fantasin flödade och kreativiteten.

    En glad figur och en arg.

    Så här lätt blev den arga glad.

    Skapande av ett högt torn, med hjälp av penslar.

    NCS= natural colur system. Gult, grönt, blått och rött blandas upp 
   och bildar en krans av färgnyanser.

Denna dag har formats av problemlösning, motorik glädje och massa lärande.
Förskolans uppdrag är att: " Barnen ska få stimulans och vägledning av vuxna för att genom egen aktivitet öka sin kompetens och utveckla nya kunskaper och insikter. Detta förhållningssätt förutsätter att olika språk- och kunskapsformer och olika sätt att lära balanseras och bildar en helhet". (Lpfö 98, rev, 2010, s.7).


Referens:

• 
  
• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Föreläsning/Workshop, Mats Andersson, Campus Varberg, 26 September 2014

Tovning

Idag så blev jag nästan lite nostalgisk. Här kommer jag till skolan och tänker textil och så ligger det massa olika färgade ull-rullar på en stor vagn. Lukten av dessa fick mig att minnas när jag själv hade får i mitten på 90-talet. Det va en hel del jobb och inte alls så lätt att klippa av ullen på ett får som man ser på film :).

Efter att ha klippt ynka ca 6 tackor så känns ryggen i flera dagar efteråt och det tar inte alls några minuter som för de Nya Zeeländska fårklipparna, utan snarare en kvart minst för att få ullen av ETT får. 

Tillbaks till textilen. Ull är ett underbart material att jobba med, mjukt och gott och luktar får (tycker jag i alla fall ). Idag när vi hade föreläsning/workshop med (1) Cathrine Berg fick vi till uppgift att tova ull. Vi skulle i våra studiegrupper göra en platta av tovad ull och på den en saga. Vi skred till verket....

    I startgroparna för att börja tovningen, Från vänster Jessika, Jennie 

    och Therese.

    Dokumentation i full gång. 

    Här blöter vi ner ullen med såpa och vatten.

    Dansa, pausa på ullen är ett roligt sätt att tova på :).

    Bubbelplast är ett annat sätt som är effektivt för att få ihop fibrerna i ullen.

   Slutresultatet. Plattan/botten är klar.

    Tyll & tovnål ska få arbeta nu när sagan skapas.

    Här jobbar Therese med tovnålen och "pickar för att fibrerna av den 

    färgade ullen ska fastna i bottenplattan.

     Sagan är klar. Det blev prinsessan på ärten.

Jag tyckte detta var roligt hela vägen och hade gärna jobbat under lite längre tid med denna uppgiften. Kände verkligen att detta hade varit en kul grej att jobba ihop med barnen på en gemensam tavla eller ett annat projekt. Så många bra bitar som kommer in, till exempel, att få vänta på sin tur, att jobba i grupp. Det kommer även in naturvetenskap eftersom det är miljövänliga material, återanvändning av fårens ull och vi i förskolan kan säkert få tag i det närproducerat också från nån närliggande gård. Matematik, rumsuppfattning, längd, mått, och olika former. Svenska, massa nya ord som , karda, tova, tovnål och så vidare. Kemi, hur reagerar ullen på såpa och vatten, fibrerna binds ihop. 
Så utan att tänka på det så har vi jobbat utifrån Läroplanen för förskolan där det står att " Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen".
Vi har även fått in allt detta lärande på ett lätt och roligt sätt som jag tycker är det viktigaste. Barnen ska ha roligt när de lär sig nya saker.

Referenser:

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: SkolverketTillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

1. Föreläsning/Workshop, Cathrine Berg, Campus Varberg, 25 September 2014

Bild och språk

Nu var det ett tag sedan jag skrev, det är ju inte så att jag direkt har varit sysslolös men ibland kommer livet emellan. Det var så bloggen fick sitt namn "Livets blogg". Jag har två av mina barn varannan vecka och försöker då de veckorna att passa på att njuta av dem så mycket jag kan, därför blir det pluggande på förmiddagar under barnens skoldagar och sena kvällar när tystnaden lagt sig i huset.
Vi har haft två viktiga och intressanta föreläsningar så jag tänkte samla ihop mina tankar och skriva  om de idag, det är (1.) Ann-Katrin Svenssons föreläsning Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt och (2.) Mats Anderssons lektion i bild. 
Vi har många intressanta föreläsningar men bild och språk tycker jag är riktigt roligt. Det bästa är att man lätt kan kombinera dessa också.
Jag vill börja med att skriva om föreläsningarna var för sig och jag börjar med språket.

TRAS, (ja det fattas inga bokstäver och är inte en förkortning av trasig som först for genom mitt huvud) utan en förkortning av "Tidig kartläggning av barns språk". Detta är viktigt att vi som pedagoger jobbar med så vi kan hjälpa barnen i dess utveckling av språket. 
Vi kan då välja att använda oss av olika metoder för att nå fram till detta. Vi kan använda oss av analytisk metod eller syntetisk metod och här nedan följer en analytisk.

Ordbilder

Ann-Katrin Svensson frågade om vi skriver med stora eller små bokstäver när vi använder oss av ord och bild ihop. Alltså när vi sätter en text på ett föremål som talar om vad det är för något, till exempel ordet stol på en stol, ordet golv på ett golv.

Ordbilder blir väldigt olika om man väljer att skriva med stora bokstäver istället för med små.

De flesta hade nog erfarenhet av att det skrivs med stora bokstäver och då berättade Ann-Katrin vilka fördelar det är att skriva med små bokstäver. Dessa fördelar var bland annat att barnet får en ordbild. Alltså att som på bilden ovan, att barnet ser att det går lite upp och lite ner. Vi kan då använda oss av dessa för att få igång en diskussion med barnen om hur olika våra namn är eller lika, till exempel vilka har namn där bokstäverna går neråt?, vilka har namn med prickar?, vilka har namn där det går uppåt och så vidare. Barnen lär sig snabbt att känna igen olika ordbilder och får analysera de olika orden, namnen och på så sätt så leker vi fram språkinlärningen. Då utvecklar barnen också nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att med ord berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra som det står i Läroplanen för förskolan 98 (rev 2010).

Vi pratade också om syntetisk metod att barnen kan få ljuda orden och få dem att urskilja bokstäver i sina namn eller i saker, men också att det är viktigt att blanda olika metoder eftersom vi måste anpassa oss efter vilken grupp vi har. 

Nu över till bildföreläsningen.... 
Ja jag kan väl säga att vi fick jobba med ett drömscenario. Vi fick i uppgift att använda så mycket material som vi hann med och blanda så mycket som möjligt och se hur de olika färgerna och materialen reagerade på varandra. Inte ofta man får tillfälle att testa och göra precis som man vill.

   Bildläraren Mats och en del av allt utbud.

Olika material samma bild.

Jag passade på att använda mig av färger och papper som jag inte har använt mig av förut. Vi fick alla utgå från en bild som vi fick välja själva och målade den om och om igen fast med olika färg och papper för att se vad som hände.

   Kolkritor i olika tjocklekar och styrka.

    Akvarellkritor

    Glitterfärg som jag sedan hällde matolja och salt på.

    Nya former av samma bild.

   Ännu en form.

Detta är ett utmärkt sätt att jobba med barnen även om vi kanske inte kommer att ha samma generösa utbud som här i skolan. Det står i Läroplanen för förskolan 98 (rev 2010) att vi ska sträva efter att låta barnen få utveckla sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära. 
För att nu sammanfatta dessa två föreläsningarna så går allt detta hand i hand. Barnen utvecklar sitt språk genom att lära sig de olika namnen på materialen och färgerna vi har då ett  utmärkt tillfälle att diskutera detta och leker då fram språkutvecklingen.
Detta är inte det enda barnen lär sig under en sån här skapandeprocess i bild. De lär sig även matte genom att skapa olika form och mönster, kemi genom att se hur de olika materialen reagerar på varandra. De jobbar med sina sinnen, rinner färgen eller är den fast, känna varmt-kallt. Naturkunskap eftersom vi kan jobba med olika material inte bara papper utan också av stenar och pinnar från naturen. 

Vad jag nu lärde mig av denna lektionen i bild...
Ja att jag är stel och behöver lära mig att släppa loss. Allt behöver inte bli perfekt och snyggt och att jag har ganska lång väg dit och behöver jobba mycket med mig själv där. Jag är en människa som tycker om att pyssla och skapa så att jobba med färger och olika material är jättekul, men jag behöver lära mig att "misslyckas", allt behöver inte bli som jag tänkt mig det kan bli bra ändå. 

En liten sammanfattning: Vi kan aldrig jobba nog med barnens språk och vi har massa olika redskap som vi kan använda oss av för att leka fram språkutvecklingen och ett av dessa redskap är bild. Genom att prata och diskutera med barnen så leker vi fram ett ökat ordförråd och en och en ökad förståelse för orden och dess betydelse.

Referenser:

• 
  

• Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

• Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

• Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1. uppl. Stockholm: Liber

1. Föreläsning, Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt, Ann-Katrin Svensson, Campus Varberg,  12 september 2014

2. Bild, Mats Andersson, Campus Varberg, 16 september 2014

Textil som blev Drama

Idag när vi kom till skolan var vi inställda på att vi skulle ha lektion i Textil med Eva Wahlström, men så blev det inte. Hennes liv kom emellan men det återkommer jag till.
Vi stod och väntade i en kvart och vi tänkte ge det tjugo minuter innan vi bestämde att vi skulle uppsöka receptionen och fråga vad som hänt.
Vi hann aldrig så långt. (1)Gunilla Fihn som ledde Grupp 2 i drama hade sett att vi stod utanför lektionssalen och väntade. Hon va gullig nog att bjuda in oss till sig.
Så istället för textil så blev det dramalektion idag.
Alltid roligt med drama, att få gestalta olika saker och spela upp för de andra i klassen. Jag får ett annat perspektiv på saker och ting och det är nyttigt att få olika infallsvinklar eftersom vi alla tänker olika. 

Idag fick vi planera ett forumspel som en pedagogisk metod.

Ämnet var om konflikter och vi skulle med gruppens hjälp gestalta olika konflikter som inträffat på vårat arbete eller under våran VFU, den enda haken var att det skulle vara ett synbart eländigt slut. Slutet fick vi hitta på om vi ville. Alla skrev ner på papper varsin konflikt som vi varit med om.
De olika grupperna skulle välja ut en konflikt var av dessa papper. Den aktuella gruppen spelade upp sin gestaltning två gånger. Första gången som de tänkt andra gången de spelade upp gestaltningen så skulle vi (publiken) avbryta och hoppa in och förändra hur utgången skulle bli. Vi fick se hur en liten förändring om hur vi möter en konflikt kan förändra utgången.
Vi var lite stela i början men det släppte snabbt. Vi fick improvisera och tänka snabbt, det gick ganska bra och vi hade roligt.

Skratt förlöser och gör allt lättare.

Som Katrin Byrèus boktitel " Du har huvudrollen i ditt eget liv ". Det är viktigt att tänka på. Vi bestämmer själva hur vi väljer att uppträda vid en konflikt. Med ilska tillbaks eller att möta den andra personen och försöka förstå hur den personen tänker. Vi är alla olika och reagerar också olika.

Och jag lovade att återkomma om vad som hände med Marie Bendroht Karlsson textilläraren och hon va sjuk. Hon hade råkat förmedla sig på fel sida så därför fick vi aldrig reda på att det var inställt. Men allt löste sig bra ändå.

Referenser:

1.Föreläsning Drama 1, Gunilla Fihn, Campus Varberg 15 september 2014
Bok, Katrin Byrèus,2005, 

Skolstart!

Ja nu har skolan varit igång sedan 1 september. Första veckan va en inläsningsvecka på kursen så vi visste lite va som komma skulle. Det är alltid svårt tycker jag att få koll innan vi har haft våran kursintroduktion. Denna gången hade jag oturen att missa den också eftersom jag va tvungen att åka på hjärtundersökning på Östra sjukhuset med min yngsta dotter Tindra som har ett medfött hjärtfel. Hade dagen innan bett Emma Bengtsson i våran klass att skriva ner vad som hände så jag skulle kunna få lite information av henne. 

Så min egentliga första dag i skolan började med en föreläsning som Marie Bendroth Karlsson höll i om "Barn och konst" som ägde rum den 10 september.
Vi diskuterade lite vad som är konst och vad som är hantverk. Där hade vi nog lite olika åsikter. Jag påtalade att konst ligger i befraktarens  ögon och tanken bakom verket. Marie ansåg att det ligger år av utbildning bakom så vem som helst kan inte kalla vad som helst konst.
Klart hon har rätt där även om jag inte tycker att det inte utesluter att man kan kalla även vissa av barnens teckningar konst som de lagt själ och hjärta bakom. Jag tycker  även att ett halsband som pärlas eller andra skapelser som barnen berättar om som de gjort och har en historia bakom är någon form av konst.
Klart jag förstår att den personen som utbildar sig i flera år får mer kunskap och teknik bakom sin konst, det vill jag absolut inte förringa. Vi avslutade diskussionen där eftersom vi skulle på besök i Konsthallen på Komedianten.
Så kvar hänger min fråga om vad hantverk är? Är det heller inget som skapas med händerna eller har detta också en djupare mer komplicerad förklaring?

Vidare till konsthallen:

Där fick vi se en utställning av konstnären:

Det var intressant och skumt på samma gång. Ibland undrar jag vad som rör sig i huvudet på konstnärer. Vad tänker de på? Hur kom de på att de skulle bli konstnärer och skapa? Jag vill inte låta nervärderande nu men hur kommer det sig att som denna konstnären Annika Von Hausswolff stänger in en trasig persienn i en låda och en hel i en annan låda och ställer ut dem? Jag skulle vilja va i huvudet på en konstnär en dag och förstå hur de tänker. 

Här kommer lite fler bilder som jag tog.

Bland det vackraste konstverket om ni frågar mig.

Detta var guldtänder som konstnären köpt på nätet.

En lyssnande skara.

Öppettider om ni vill besöka konsthallen. 

Referenser:
Föreläsning/Workshop, Marie Bendroth Karlsson
Konsthallen Komedianten, Av konstnären: Annika Von Hausswolff