Vi har haft två viktiga och intressanta föreläsningar så jag tänkte samla ihop mina tankar och skriva om de idag, det är (1.) Ann-Katrin Svenssons föreläsning Metoder och teorier för språkutvecklande arbetssätt och (2.) Mats Anderssons lektion i bild.
Vi har många intressanta föreläsningar men bild och språk tycker jag är riktigt roligt. Det bästa är att man lätt kan kombinera dessa också.
Jag vill börja med att skriva om föreläsningarna var för sig och jag börjar med språket.
TRAS, (ja det fattas inga bokstäver och är inte en förkortning av trasig som först for genom mitt huvud) utan en förkortning av "Tidig kartläggning av barns språk". Detta är viktigt att vi som pedagoger jobbar med så vi kan hjälpa barnen i dess utveckling av språket.
Vi kan då välja att använda oss av olika metoder för att nå fram till detta. Vi kan använda oss av analytisk metod eller syntetisk metod och här nedan följer en analytisk.
Ann-Katrin Svensson frågade om vi skriver med stora eller små bokstäver när vi använder oss av ord och bild ihop. Alltså när vi sätter en text på ett föremål som talar om vad det är för något, till exempel ordet stol på en stol, ordet golv på ett golv.
Ordbilder blir väldigt olika om man väljer att skriva med stora bokstäver istället för med små.
De flesta hade nog erfarenhet av att det skrivs med stora bokstäver och då berättade Ann-Katrin vilka fördelar det är att skriva med små bokstäver. Dessa fördelar var bland annat att barnet får en ordbild. Alltså att som på bilden ovan, att barnet ser att det går lite upp och lite ner. Vi kan då använda oss av dessa för att få igång en diskussion med barnen om hur olika våra namn är eller lika, till exempel vilka har namn där bokstäverna går neråt?, vilka har namn med prickar?, vilka har namn där det går uppåt och så vidare. Barnen lär sig snabbt att känna igen olika ordbilder och får analysera de olika orden, namnen och på så sätt så leker vi fram språkinlärningen. Då utvecklar barnen också nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att med ord berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra som det står i Läroplanen för förskolan 98 (rev 2010).
Vi pratade också om syntetisk metod att barnen kan få ljuda orden och få dem att urskilja bokstäver i sina namn eller i saker, men också att det är viktigt att blanda olika metoder eftersom vi måste anpassa oss efter vilken grupp vi har.
Nu över till bildföreläsningen....
Ja jag kan väl säga att vi fick jobba med ett drömscenario. Vi fick i uppgift att använda så mycket material som vi hann med och blanda så mycket som möjligt och se hur de olika färgerna och materialen reagerade på varandra. Inte ofta man får tillfälle att testa och göra precis som man vill.
Jag passade på att använda mig av färger och papper som jag inte har använt mig av förut. Vi fick alla utgå från en bild som vi fick välja själva och målade den om och om igen fast med olika färg och papper för att se vad som hände.
Kolkritor i olika tjocklekar och styrka.
Akvarellkritor
Glitterfärg som jag sedan hällde matolja och salt på.
Detta är ett utmärkt sätt att jobba med barnen även om vi kanske inte kommer att ha samma generösa utbud som här i skolan. Det står i Läroplanen för förskolan 98 (rev 2010) att vi ska sträva efter att låta barnen få utveckla sin nyfikenhet och lust samt förmåga att leka och lära.
För att nu sammanfatta dessa två föreläsningarna så går allt detta hand i hand. Barnen utvecklar sitt språk genom att lära sig de olika namnen på materialen och färgerna vi har då ett utmärkt tillfälle att diskutera detta och leker då fram språkutvecklingen.
Detta är inte det enda barnen lär sig under en sån här skapandeprocess i bild. De lär sig även matte genom att skapa olika form och mönster, kemi genom att se hur de olika materialen reagerar på varandra. De jobbar med sina sinnen, rinner färgen eller är den fast, känna varmt-kallt. Naturkunskap eftersom vi kan jobba med olika material inte bara papper utan också av stenar och pinnar från naturen.
Vad jag nu lärde mig av denna lektionen i bild...
Ja att jag är stel och behöver lära mig att släppa loss. Allt behöver inte bli perfekt och snyggt och att jag har ganska lång väg dit och behöver jobba mycket med mig själv där. Jag är en människa som tycker om att pyssla och skapa så att jobba med färger och olika material är jättekul, men jag behöver lära mig att "misslyckas", allt behöver inte bli som jag tänkt mig det kan bli bra ändå.
En liten sammanfattning: Vi kan aldrig jobba nog med barnens språk och vi har massa olika redskap som vi kan använda oss av för att leka fram språkutvecklingen och ett av dessa redskap är bild. Genom att prata och diskutera med barnen så leker vi fram ett ökat ordförråd och en och en ökad förståelse för orden och dess betydelse.
Referenser:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar