Musik 2 och Seminarium

Idag var det Musik på schemat och litteraturseminarium på eftermiddagen.

Vi eller iallafall jag kommer igång ordentligt direkt på musiklektionerna så det blir nästan som gympapass direkt på morgonen :). 

Jag är alltid seg på morgonen så "att gå i sin egen puls" som vi fick som uppgift så gick jag inte speciellt fort :P.

Men sen ökades tempot med en text som vi fick till denna skulle vi lägga  till ljud och rörelser och då fick man upp värmen och flåset.

Vi har delat upp texten och ska utföra olika rörelser och ljud utan att prata i förhållande till vad texten säger.

Olika tips på bra musikböcker för alla åldrar.

Snabbkurs i gitarr och vi lärde oss fyra ackord på 30 min. 

Trodde jag aldrig jag skulle klara med mina stela fingrar, men det gick och jag kommer försöka få tag på en gitarr och fortsätta att öva :).

Jag hade en tid inbokad för mammografi vid 14.30 och för att få livet att gå ihop så var jag tvungen att ta den. Nu har jag skjutit upp den flera gånger och det passar aldrig. Fick bannor av Cicci i klassen som sa åt mig att sluta ändra tiden hela tiden. Har skjutit upp tiden ett år för saker har kommit emellan hela tiden och nu när det är mycket i skolan så vågar man knappt boka in läkartider så man missar nått.

men med lite plattare bröst (om det är möjligt) men vid gott mod att jag äntligen fick det gjort så kom jag bara 20 min för sent och kunde snabbt komma in i diskussionerna i seminariet :)

Musikvetenskap i förskolan

Om jag skulle ha en musik/rytmikstund med barn som är 4-6 år så skulle jag välja att jobba utifrån barnens sinnen.

Vad jag skulle välja är att barnen får lyssna på ett utvalt stycke musik medan de ska ligga avslappnande på golvet, helst på en mjuk matta så de kan blunda och slappna av ordentligt. Efter de lyssnat klart på detta stycke får barnen sedan papper och pennor och utifrån vad de upplevt och tänkt på får de måla något. Musikstycket jag väljer kommer vara ett stycke utan sång utan bara instrumentellt.

Hur – Jag väljer att efter barnen har lyssnat och målat vad det upplevt så får de visa sin bild/teckning. Därefter får en efter en berätta hur de tänkt och om de tänkte på något speciellt eller om det bara var en känsla och hur det då kändes i kroppen.

Blev de avslappnade eller ville de röra på sig, blev de lugna och trötta eller kände de sig pigga?

Varför – Jag väljer detta för att i Läroplanen för förskolan 98 (rev,2010.s7) står det i vårat uppdrag att vi ska:

Skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom

bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med

hjälp avtal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans

strävan efter att främja barns utveckling och lärande.

Med min aktivitet får jag barnen att använda sina sinnen genom att lyssna och sedan uttrycka sig genom att skapa något till exempel som i detta fall en bild, färg eller form på vad de har upplevt och därefter få sätta ord på det genom att berätta vad/ hur de tänkte för oss andra.

Om detta står det också i Söderman och Riddarsporre (2012, s.72) att emotionell musikalisk kunskap innefattar i sin tur de känslor som upplevs och förmedlas i musikaliska sammanhang. Vad känner barnet i en specifik musiksituation?

Möjligheterna med musik/rytmik som verktyg i barnens lärprocesser i förskolan är ju oändliga anser jag. Barnen lär ju sig språket genom att sjunga och motorik genom att dansa och röra sig till musiken. De lär sig samspel med varandra eftersom de måste välja musik tillsammans, vad de ska lyssna på. De lär sig även matematik eftersom de kanske väljer den tredje låten. De användes sina sinnen genom att använda hörseln när de lyssnar och känner av vad det är för musik, är den lugn-livlig, glad-sorgsen? Hinder att jobba med musik/rytmik har jag svårt för att komma på, det enda som jag kan komma på som kan vara ett hinder är om det ökar ljudnivån. Men jag har upplevt att det oftast är tvärtom. För i förskolan har vi redan ganska hög ljudnivå och jag har nog upplevt att sätter man på musik lite tyst så dämpar sig barnen oftast för de vill höra.

Om man har ett eller flera barn med handikapp kan det kanske bli en nackdel, då menar jag ett handikapp såsom en hörselskada (då man kan vara känslig för ljud om barnet har hörapparat) eller om ett barn har hjärtfel.

Eftersom jag själv har barn med hjärtfel så är det lätt att bli exkluderad om det är musik och rörelse. Min dotter ska röra på sig så lite som möjligt och för barn är det redan ganska svårt att sitta stilla och då kan det barnet lätt känna sig utanför om det barnet får gå och sätta sig och titta medan de andra får ha roligt och röra på sig. Då har min dotter känt sig exkluderad för alla barn älskar ju att röra på sig.

Hur jag som pedagog skulle använda mig av musik i vardagssituationer. Jag har upplevt att det är ganska effektivt om barnen är lite ”stökiga”, då är det perfekt att sätta på musik och dansa loss en stund sen brukar lugnet infinna sig igen.

Det som står i Söderman och Riddarsporre (2012, s.140) att de satte på musik för att hålla kvar lite stillhet och lugn på morgonen. Det är en alldeles utmärkt ide. Jag har på en förskola jobbat med ”städmusik”, vi hade en städlåt som vi satte på när det var uppröjningsdax och detta var så effektivt och barnen tyckte detta var jätteroligt. Barnen startade själva om låten om de inte hunnit städa klart innan den var slut, och vi pedagoger behövde inte gå runt och säga att det var städdax.

Jag tror också det skulle kunna var skönt att testa om det blir lite lugnare runt måltiderna med tyst och stilla musik någon dag i veckan till något mål.

Rytminstrument är jätteeffektivt för att locka barn till lek och man kan låta alla ha ett instrument och låta var och en bestämma hur vi ska spela. Precis som vi gjorde på workshop i skolan att vi turas om med rytminstrument och kanske utvecklar detta också på något sätt och vid ett flertal tillfällen så barnen blir bekanta med instrumenten.

 Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Fältdag 1,2 och 3

Tisdag den 7 oktober idag och jag har varit ute på min nya praktikplats och min första fältdag för att spana in hur de jobbar och om de har något tema som jag kan koppla till mitt material som jag ska ha med när jag kommer ut på min praktik.

En fin blomma om vad fritids jobbar med.

Språk

Lite olika ämnen och tankar.

Idag skulle det vara föräldramöte på kvällen så barnen fick vara med och baka. Bakning är ett bra sätt att lära sig både svenska (läsa recept), matte (hur mycket ska mätas upp), kemi (vad händer om man tar för mycket eller för lite av något), samarbete, motorik, och att jobba med sina sinnen (lukt,smak och konsistenser).

Spännande och intensiv dag som gick fort. Tyvärr jobbar de i min förskoleklass inte med något tematiskt arbete just nu så jag får välja nått tema fritt för att ha och använda på min praktik. Jag har en ide, men jag väntar med att bestämma säkert tills jag har varit ute på sista fältdagen för att vara helt säker. jag vill se lite mer hur de jobbar och vad barnen verkar vara intresserade av.

Fältdag 2 och det är idag onsdag den 15 oktober. 

Idag började vi lektionen med att rimma.

Fågel Fenix fixar allt

smör och bröd och ost och salt

flög till stan i fredags kväll

tog ett rum på ett hotell

och beställde revbensspjäll.

I slutet av varje rad målades det små bilder så barnen lättare skulle komma ihåg rimmet och förenkla för de barn som fortfarande inte har lärt sig att läsa. så till fågel Fenix målades det en fågel och till nästa vers målades det smör, bröd, ost och salt och så vidare. 

Jag förundras över hur snabbt barnen ska växa upp på en sommar. Jag har ju varit i förskoleklass och hälsat på mina egna barn, men nu var jag här med ögon som en pedagog. Känner mig lite nojjig att inte ha full koll, barnen är på rast och då lämnas ansvaret för barnen över till en rastvakt. De springer överallt ute på gården med EN rastvakt och det är massor med barn ute. Tänk om nått barn försvinner?

Barnen väljer vad de tar på sig för kläder själva när de ska ut och vissa i mitt tycke alldeles för lätt klädda. Men de förväntas nu va så stora så de ska kunna välja själva. Jag har tänkt på det innan men inser nu hur viktigt det är att vi som jobbar i förskolan förbereder barnen på att bli så självständiga som möjligt innan skolan börjar. En bra grej att kunna är att torka sig själv när man ska på toa för i skolan kanske det inte finns nån pedagog där när barnen behöver den hjälpen. Då kan vi vara på rast. 

Känner ett litet tungt ok på mina axlar på vilket ansvar vi har i förskolan och i förskoleklass, vi ska inte bara lära alla barn något vi ska se till att alla mår bra och framför allt så får vi inte tappa bort någon och det känns som om det skulle vara lätt hänt i förskoleklass med stora rastgårdar och få pedagoger ute. De kan omöjligt hålla koll på alla ute på gården. 

Kanske är mitt kontrollbehov och med dessa tre veckor på praktik i förskoleklass kanske jag kommer att lära mig att slappna av lite..... Eller inte...

På eftermiddagen delades barnen in i olika ABC-grupper. Det grupper som fanns var:

• Svampsång
• Mönster efter ritning
• Väva/sy
• Spel blockhus
• Otello
• Rimlåda

Jag hade hand om barnen som hade svampsång och de som de barnen skulle göra var att måla en stencil med svampsången på. Denna sången hade de sjungit vid ett tidigare tillfälle och skulle nu klippas ut och färgläggas och klistras in i en arbetsbok. Detta moment gick ganska snabbt och sen sprang barnen iväg och lekte. Jag gick runt och tittade lite i de andra grupperna men fastnade sedan vid gruppen som jobbade med mönster efter ritning. Matte och riktigt kul att se hur barnen löste eller inte löste uppgiften. Kul!

Jobbade med klossar och hur ser mönstret ut och hur många ska sitta ihop?

Här är byggandet klart och övergår till att rita och fylla i med kritor på stencilen. Krångligare än man tror :).

En skapelse från sy-och väva gruppen och jag fick äran att hjälpa till att sy på ögon och näsa.

Fältdag 3 och det är Fredag den 24 oktober.

Idag är det FN dagen och det firades med att hela låg- och mellanstadiet hissade svenska flaggan. Många av pedagogerna önskade att de haft FN flaggan och hissat istället. Men det var högtidligt och barnen verkade tycka att det var spännande.

När vi kom in så pratade vi och visade bilder som handlade om FN och vad de står för.

På eftermiddagen spelade jag spel med några av barnen men vi ändrade om spelet lite och tog bara fram bild och så fick de som ville vara med och skriva vad det var på bilden. Klurigt och vi fick hjälpas åt att ljuda fram orden och bokstäverna. Denna tjejen kom själv på att om hon tog bort några bokstäver och la till ett N så blev det hennes namn :). Kul att se, och barnen ville gärna vara med och skriva.

Nu vet jag också vad jag ska jobba med för tema under mina praktikveckor.
Sinnena!
Många av barnen verkar vetgiriga och är nog redo för att få upptäcka :). Jag ska också läsa "Sandvargen" av Åsa Lind eftersom de har den boken som högläsningsbok, så jag ska försöka få in nått från den i mitt tema. 

VFU-områdesdag

Torsdag och idag var det dags för ommrådesdag. Idag var det anställda från kommunen som höll i en föreläsning för oss om ledning och styrning i kommunal verksamhet. 
Vi började med att gå igenom hur styrningen av Sverige och kommunen ligger.

Rikstad och regering                                                  Kommun

Statsminister                                                                  Kommunstyrelsens ordförande

Ministrar                                                                              Ordföranden

Utskott                                                                                   Nämnder

Departement                                                                          Förvaltning

Detta är de verkställande människorna.

Sedan gick vi igenom de människor i kommunen som kommer att beröra oss och hur ansvarsbilden ser ut och vilka som har det yttersta ansvaret. 

                                               Barn och utbildningsförvaltningen

                                                           Förvaltningschef

Gymnasiechef           Grundskolechef             Förskolechef             Utvecklingschef

Rektor                            Rektor                               Rektor                Målrelaterade grupper

Arbetslag                      Arbetslag                      Arbetslag                    Arbetslag


Hon pratade också om hur viktigt det är att vi är lojala mot varandra och att vi alla jobbar för "Bästa möjliga möte för lärande".  Vi har alla styrdokument att jobba mot både nationella och lokala och dessa har vi alla ansvar för att vi följer.
"Du är en del av en helhet- ett VI"
Vi gick också igenom systematiskt kvalitetsarbete som är inskrivet i skollagen. Detta har vi i förskolan för att synliggöra kvalitet och likvärdighet och vad som kan vara orsaken till eventuella brister.

En mycket intressant dag och en underbar inspirerande och rolig föreläsare som jag tyvärr inte kommer ihåg namnet på. Jag önskar jag förstod mer av detta som hon pratade om men ibland har jag svårt att ta till mig denna form av information. När hon förklarade hela ordningen om kommunen lät det så lätt, men jag har så svårt att förstå herrakin inom kommun och riksdag. Jag har många gånger funderat på om jag inte skulle bli aktiv inom facket för att få lite mer om kunskap från "insidan"och jag måste faktiskt säga att föreläsaren inspirerade mig ytterligare, så man vet aldrig en vacker dag så kanske jag förstår helheten av detta jag också.
Styrdokumenten har jag jobbat med själv och googlat runt lite och kollat upp så de förstår jag och tycker det är ett jätteviktigt redskap helst eftersom vi har många privata aktörer på marknaden och alla barn ska få samma chans till god utveckling på sina förskolor.

Litteraturseminarium " Nu ler Vygotskij"

Det viktigaste jag tar med mig från denna bok är vilket otroligt ansvar vi har som pedagoger. Jag har varit i skolan ett antal gånger för att bland annat hälsat på mina barn när de har gått i skolan och sett undervisning ur en föräldrasynvinkel. Nu har jag varit ute i förskoleklass på två fältdagar och jag skräms lite av hur lite tid det känns som vi pedagoger har för undervisning. Det ställs verkligen krav på oss att vi väljer något som fångar barnen och som de kan lära sig något av. Körling (2012, s.48) skriver att vi är ansvariga för att skapa ett meningsfullt innehåll och utmanande sammanhang. Och med de knappa resurser och stora barngrupper så är det ett enormt ansvar. Därför är det som Körling (2012, s.52) också nämner att läraren är viktig. Mycket viktig. Jag inser att ska man som pedagog ta hand om och lära ut någonting i en skolklass så får man verkligen brinna för sitt yrke. Pedagogerna måste fånga barnen och deras intresse för att få in ett lärande.

Bokens viktigaste kapitel va lite svårt att bestämma sig för eftersom det stod mycket bra saker i många men om jag ska välja så blir det kapitlet om klassrummet. Jag tycker det var speciellt fint av Körling (2012, ss. 88-89) där hon skriver om att ”Vi lär oss tillsammans”. För att de är barn som är sex år eller däröver betyder det inte att de inte behöver omsorg och närhet. Det som hon skriver på dessa sidor tycker jag belyser detta på ett fint sätt. Att vara nära och känna och lyssna av individer också ett bra tillfälle att lära känna sina barn/elever.

Körling (2012, s.109) skriver också att lärande bygger på en nyfikenhet och att i det yttre erbjuds möjlighet att bli nyfiken. Nyfikenheten väcks av att man får syn på något. Därför är det viktigt att utforska saker tillsammans och jobba praktiskt tycker jag. Det är min åsikt.

Som Körling (2012, s.54) skriver vad som gör en lyckad undervisning, vad som gör att eleverna trivs hos en lärare och inte en annan, hur lärare kan lära av varandra istället för att göra den enskilde eleven ansvarig och därmed fokusera på individen. Det är viktigt för oss pedagoger att se vad vi kan förändra i vårt lärande istället för att förändra barnen/eleverna. Vi pedagoger måste försöka vara spontana och ”smitta” varandra med bra idéer och tips om hur vi ska gå tillväga för att fånga barnen/eleverna.

Det jag vill argumentera både för och emot är som Körling (2012, s.27) skriver att en lärare vid en skola i Nya Zeeland talar om omsorg. De beskriver omsorgen om och inte omsorgen till eleverna. Att vi som pedagoger kan förhindra lärande för ett barn som vi tycker synd om på grund av dennes kanske hemförhållanden, och därför inte utmana det eller de barnen/eleverna tillräckligt. Där tycker inte jag att det ena behöver utesluta det andra, men jag förstår vad de menar. Men är man som pedagog medveten om problemet borde man kunna ha omsorg i båda situationerna.

Det jag vill och ska prova på min VFU är det som Körling (2012, s.38) skriver om dokumentation. Körling skrev att hon helt glömde att dokumentera och hade därför inget att jämföra med. Hon hade en lärartanke, det hon gjort, det som ägt rum och resultatet hon prövat, men dokumenterade ingenting alls. Det misstaget ska jag försöka undvika. Jag vill gärna se resultat före och efter vad barnen kan och sen vad de upplevt och om de lärt sig nått nytt och ska också fråga dem var som det tyckte var roligast för att se om man sedan kan utveckla det tills en annan gång. Jag vill alltså dokumentera för min egen skull men tillsammans med barnen.

Reflektion mellan bokens innehåll och Ted- speach tycker jag är ganska lika. Ted pratar om barns kvaliter och kreativitet och det tycker jag min sammanfattning av boken också gör. De vill att vi är lyhörda och lyssnar på barnen för att vi ska få en så bra undervisning som möjligt. Sen tycker jag att Ken Robinssons berättelse om flickan som kanske inte kunde sitta still men som kunde dansa var underbar. Hon blev miljonär på sitt dansande. Det sammanfattade lite allt om att alla är bra på något kanske inte nödvändigtvis matte eller svenska, det finns ju så mycket mera. Vi måste kunna se alla barns/elevers kvaliter och uppmuntra dem.

Hade visst kollat på fel Ted-speach så nu när jag kollat på rätt lägger jag till det här. Det jag tänkte å efter att ha tittat på detta klipp var att man inte ska slösa tid på oviktiga saker för livet är för kort för det. Detta passar bra in i min filosofi eftersom jag hastigt förlorade min äldsta dotter för 12 år sedan och redan nu har det tänket att livet är för kort för att slösa på oviktiga och små saker. Kopplat till Körling (2012) så tänker jag att vi som pedagoger inte ska lägga onödig tid på oviktiga saker utan jobba ihop med barnen och utvärdera det man gjort med dem sen och se vad de är nöjda med och det vi kan göra bättre. Inte korrigera och rätta dem i onödan utan försöka ha ett roligt lärande tillsammans.

 Jag måste ju få säga så här i efterhand att Ken Robinsons klipp va fantastikst bra och tänkvärt. Varför värderar vi barn högre som är duktiga på tekniska ämnen än barn som är praktiskt lagda? Värt att tänka på...

Referenser:

·           Körling, Anne-Marie (2012). Nu ler Vygotskij: eleverna, undervisningen och Lgr 11. 1.          uppl. Stockholm: Liber

http://www.ted.com/talks/ken_robinson_says_schools_kill_creativity

http://www.ted.com/talks/ric_elias?language=sv

Textilmuseeum i Borås

Idag kom Karin från textil museet i Borås till oss och pratade om hur de jobbade och vad de tänker på när de får dit barngrupper. Hon visade bilder från museet och berättade hur de inrett rummen med olika textilier.

Vi fick material och skulle i grupp skapa något av detta. Det fanns gamla slipsar och band med fransar och annat tyg. Roligt att få tips på att man inte behöver gå och köpa material utan att man kan ta vad man har hemma och inte använder längre. Alla har väl någon som har gamla slipsar liggande.

Karin berättade också att det finns gott om skadedjur som kan gå lös på tygerna och när de får tygpåsar och påsar/kassar med kläder så måste de gå igenom allt så det inte kommer in skadedjur på museet. Dessa små kryp kan vara svåra att upptäcka och därför fryser de in vissa partier med garn och tyger för att vara på den säkra sidan.  

Gamla udda knappar, spännen från bälten är också roliga saker som vi kan använda som material och låta barnen jobba med. Det där med spännena tyckte jag var riktigt bra tips. Knappar har jag använt förut men inte spännen. Riktigt roligt att få nya tips på material som vi kan återanvända och använda.  Finns det små barn så får man kanske avstå från dessa material och använda lite större saker.

Våran grupp såg en larv/mask framför  oss när vi föll för en gammal slips som vi ville skapa något av. Vi började sy ihop den ordentligt så vi skulle kunna stoppa den sen med vadd. 

Så här blev slutresultatet. En larv med glasögon och pipa i munnen. Vingar så den kan flyga och band med fransar som fick föreställa tusen fötter.

Sedan visade Karin oss att vi inte behöver ha färdiga vävar till barnen utan att vi kan göra vävar av vanliga ramar och knyta i varp av vanligt snöre. Bra tips eftersom ekonomin på förskolor för det mesta är begränsad för att köpa in nytt material. 

Här gick vi loss på lurvigt garn och skapade en go matta till en Barbie kanske eller ett mobilfodral eller kanske till och med en liten väska. 

Blev en flygande matta till larven och en kjol.

Ramar kan användas till mycket. Ta kort med en go klasskompis. Minnen.

Skapande som vi har jobbat med mycket denna terminen är ju så roligt eftersom det innehåller så mycket av det som vi ska jobba med när vi kommer ut. Att få använda massa material och testa oss fram och få nästan fria händer är fantastiskt roligt. Sedan får vi ju in massa olika stävansmål eftersom vi berör ganska många ämnen som framför allt matematik och svenska men även kemi, fysik och natur. Natur eftersom vi använder oss mycket av naturmaterial och återvinner. På detta sätt kan vi även berätta för barnen att vi sparar på miljön.

I allt detta skapande som vi kan ta med oss ut och jobba med barnen så får vi in det som står i  Läroplanen för förskolan att vi ska stäva efter att varje barn 

• utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt sin förmåga att leka och lära. 
• utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang
• Utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra.

VFU-Konferens

På eftermiddagen så var det dags för Vfu-Koneferans för oss studenter och VFU-Lärarna. Där gick Annika Rydin igenom vad som gällde för oss studenter och för våra handledare. Vi rekommenderades att skriva upp våra förväntningar på varandra och vilka kursmål och personliga mål vi hade. 
Vi hade med en diskussion om hur vi ska uppträda på sociala medier som färdiga pedagoger sedan. Hur personliga kan vi bli? Där kom olika åsikter fram. Vissa tyckte att klart man måste kunna vara privatperson på sin fritid och vara sig själ och ändå kunna vara professionell på vårat arbete. Medans andra tyckte att man får tänka sig för vad man skriver på sociala medier. Jag kan tycka att det bästa är att vara någonstans mitt emellan. Men det beror också på hur vi är som personer. Jag tänker mig alltid för om jag kan stå för vad jag skriver på sociala medier och väljer noga vad jag lägger ut för bilder eftersom bilderna kan spridas. Men det är ju den personen jag är. Jag bjuder nog ganska mycket på mig själv ändå men håller vissa delar privat. Sedan finns det ju andra som är öppna och lägger ut det mesta och det måste man ju också acceptera. Jag tycker ju inte man är en sämre pedagog om man är det ena eller det andra, det är ju ens personlighet och vi måste ju acceptera varandras olikheter. Det är väl det som gör att vi kan komplettera varandra också när vi kommer ut i arbetslivet.

Referenser

L     Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket 

       Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442

Komedianten

Idag var vi på ett besök på komedianten. Där fick vi höra Christina Jonsson som jobbar med "Barn och Konst" på sin förskola i samarbete med Mija Rehnström som jobbar på Komedianten berätta hur de samarbetar. 

Ateljén där det nog suttit några konstnärer före oss.

Här är en tankekarta som visar lite hur de har planerat och som man kan få tips hur vi kan tänka om vi vill jobba på nått liknande sätt.

Otroligt spännande bild och fantastiskt vilket arbete. det fick mig att tänka på när jag själv klippte dukar när jag va mindre, men som inte var hälften eller ens 1/10 del så avancerade som denna. Men kul ide att ta med vidare till barnen som de kan jobba med för vi kan ju ändå visa dem hur vi kan klippa mönster med så enkla medel som med papper och en sax.

Otroligt nog tredimensionell. Otroligt konstverk som jag fastnade för.

En rolig figur med massa figurer. Men kollar man noggrannare så är den inte så gullig, de små figurerna har cigaretter i munnen.  Så det blev en hemsk figur med en massa hemska figurer i figuren.

En film som visades om och om igen på en massa väskor som låg och flöt. En sorgsen film som väcker många tankar som vi kan diskutera med barnen. Vad kommer väskorna ifrån? Varför ligger de i vattnet? VI vuxna tänker nog genast på flyktingar, ett skepp som förlist och kanske omkomna människor. Iallafall gör jag det. Men det är inte alls säkert att barnen har samma tankar som vi och detta kan bli en bra diskussion och även uppföljning att barnen kan få rita teckningar om vad de tror väskorna kommer ifrån och kanske vad som händer med dem sen.

(1)Christina berättade väldigt intressant om deras samarbete med komedianten och hur barnen först bara kände in rummet när de var där och att barnen upptäcker saker som inte tillhör konstutställningen som luckor i golvet och andra spännande saker i rummet. De kryper, upptäcker och undersöker och att det är barnens erfarenheter som är viktiga. Men att barnen efter ett tag vänjer sig vid att vara i konsthallen , Christina tyckte samarbetet var roligt och barnen vänjer sig vid konsthallen och tar in konst på ett annat sätt än oss vuxna. 
Det var en intressant dag och jag hade med mig lite nya tankar på hur man kan jobba med barn och konst och att det verkar kul att samarbeta med en konsthall och på så vis få tips därifrån hur vi kan jobba med barnen. Sedan så växlar ju utställningarna hela tiden också så vi kan ju välja när det är en utställning som kanske passar tematiskt med det vi jobbar med på förskolan, eller att man kanske väljer tema efter vad som kommer att ställas ut i konsthallen.

Litteraturseminarium drama

Idag så hade vi Litteraturseminarium i Drama med (1) Gunilla Fihn och det kändes verkligen som man gick i skolan igen och va 9-10 år och den respekten man hade för lärarna då.
Respekt har man för lärarna nu med, men när man är 42 år och vi sitter och jobbar i en grupp och ska göra en uppgift och man inte förstår, så gör man inte som när man va 9-10 år och inte frågar. Utan nu i vuxen ålder så gör man som vi borde gjort då, vi frågade läraren. Döm om min förvåning när vi får till svar att "Detta borde ni kunna nu efter alla år"! Vilket?? Vi fattade ju inte hur vi skulle göra och vi va 4 i gruppen... Jag har inte känt mig så liten på länge och det var ingen trevlig känsla. Vi sa att vi fattar (precis som jag gjorde när jag va 9-10 men inte fatta) och då gick läraren. Kvar blev vi och fick sitta och försöka klura ut hur vi skulle göra själva.
Visar sig sen när vi ska visa vad vi kommit fram till att alla grupper tydligen "fattat fel" enligt läraren, en grupp fick rena "bannor och jag skämdes å lärarens vägnar. Undras vem felet är?? Alla kan ha en dålig dag det förstår jag också men allvarligt....
Pinsamt va ordet....

Viktigt lärande
Ordet medierad står för som Leijon (2013, s.54) skriver hur vi upplever och tolkar världen med hjälp av olika redskap. Dessa kan vara både fysiska och intellektuella. Hon fortsätter genom att skriva att när man tillägnat sig kunskapen och kan använda den i nya situationer. Alltså om personen lär in nått nytt och lär sig av det så denne kan använda den inlärda kunskapen i nya situationer (s.55).

Pedagogisk mångfald är när man har olika uppväxt, bakgrund och erfarenheter strålar samman med andra och delar med sig av sina tankar och erfarenheter och blir bekräftad av andra. Man delar med sig av varandra och lär sig nya saker. Svensson (2013, s.78) skriver att få nya tankar och bekräftelse på det man själv tänker.

Att känna att man kan något, gör att vi som person känner att man kan bidra med något. Vi tillför något och det får oss att känna oss betydelsefulla. Svensson (2013, s 77) nämner att studenterna berättar hur de kan bekräfta varandras läsupplevelser och erfarenheter genom seminariegruppsarbete och att detta leder till gemensamt lärande. Därför är det viktigt med egen kunskap så att man som person känner sig betydelsefull och delaktig vid dessa tillfällen.

All kunskap och lärande tas lättast in genom att det som lärs in är roligt och till viss del utmanande för den som ska lära sig något. Vi som pedagoger måste försöka förstå vad barnen är intresserade av och väva in detta i lärandet på ett roligt och stimulerande sätt. Att diskutera och samtala i grupp är också ett viktigt sätt för att kunna utvecklas och lära sig lyssna och förstå hur andra tänker. Att få skapa med händerna och använda kroppen och sina sinnen tillför också något konkret som gör saker lättare att förstå och ta till sig. Linge (2013, s. 153) skriver att lärarens val av musik är ett pedagogiskt val som ligger i fas med vad eleven klarar av att prestera. Därför är det viktigt att vi som pedagoger utmanar elever/barn lagom mycket så det inte blir för svårt, eftersom om det blir för svårt så uteblir lärandet och självkänslan kan få sig en törn.

Lärandet är viktigt för varje persons personliga utveckling och att få ett egenvärde. Att känna att man som person kan något och att man tillför något både som enskild person och i grupp. För att smälta in i ett sammanhang måste vi alla ha en viss sorts kunskap och lärande. Som pedagog är det superviktigt att som Linge (2013,s. 151) skriver att pedagogen stöder flödet i processen genom att ge förslag som effektiviserar arbetet. Alltså måste vi som pedagoger ”hjälpa” och stödja barnen framåt i deras utveckling genom att finnas där och se när de behöver en knuff framåt och stöttas i sin utveckling.

Denna dagen va inget roligt lärande iallafall.....

Referenser:

Leijon, Marie (2013), Rummet som resurs för lärande och i lärande, Svensson, Anna-Karin (2013), Berättelser om läsning, Linge Anna (2013), När och hur musikaliskt lärande blir kreativt. Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (red.) (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur. (ss. 54-55, 77-78, 151,153).

1. Litteraturseminarium, Drama, Gunilla Fihn, Campus Varberg, 13 Oktober 2014

Varbergs Museum

En skön Söndag tog jag delar av min familj och särbo och åkte på första museibesöket.

Jag har en son på 17 år som älskar allt som har med historia och göra och en särbo som nog också tycker det är ganska roligt. Sen va vi två skeptiker som tycker det här med museum är ganska så tråkigt, jag och min dotter på 12 år.
Vacker dag som sagt och så var klistermärket på plats och dags för rundtur.

Till vår positiva överraskning så var här verkligen tänkt till med barnperspektiv och det fanns roliga luckor att öppna under rundturen. I dessa små luckorna fanns det ett berättande hur barn hade det förr i tiden.

Här har någon verkligen tänkt till och gjort turen roligare i barnnivå så föräldrarna slipper lyfta upp sina barn. Här får de vuxna istället sätta sig på huk och läsa för sina barn.

Lite roliga figurer klädde lådorna också och tittade fram. Här får barnen både räkna och tillägna sig kunskap. Det var 12 stycken lådor som skulle hittas.

Även dessa roliga lurar fanns att tillgå och sladden var så lång så den även nådde ner till barnnivå. I lurarna fanns det lite olika saker att lyssna på bland annat olika halländska dialekter. Ni ser till och med skeptikern ler och tyckte detta var roligt.

På hemväg.

Jag blev mycket positivt överraskad av att det var så kul att gå på detta museum. Jag kommer definitivt gå hit med barngrupper om tillfälle ges och rekommendera detta museum för andra. De har verkligen tagit med barnperspektivet för att också få med barnen i historien på rundturen. De hade placerat saker i barnnivå och jag såg flera föräldrar med mindre barn som gick turen och såg ut att ha riktigt roligt och lyssnade på sina föräldrar när de läste vad som stod i luckorna. Sen är det alltid spännande med skelett som barn verkar ha en förkärlek för och det kan bli många och långa utläggningar och diskussioner om skelett, kläderna som bars och varför han har kvar hår. Riktigt rolig överraskning. Här finns något för alla åldrar och sonen och särbon var också nöjda när vi vände hemåt. 

Specialpedagogik GAKK och Litteraturseminarium Textil

Idag var det en lång dag som började med en föreläsning i Specialpedagogik och kommunikation av (1) Camilla Carlsson. Vi pratade här om hur vi kan jobba med bilder för att underlätta för barn som har svårt att få ordning på dagen annars. jag har själv jobbat med detta ute i arbetslivet med goda resultat. Vi (jag och barnet i fråga) satte på morgonen upp bilder som visade hur dagen skulle bli, allt från frukost till toabesök och tvätta händerna till samling och utflykter. Det var väldigt användbart och lugnade detta barn som jag jobbade med väsentligt när han/hon fick strukturerat upp dagen. Så jag har positiva erfarenheter av att använda bilder och detta är även bra i den övriga verksamheten, vi pedagoger kan sätta upp bilder i hallen på vilka kläder vi anser att barnen behöver när vi skall gå ut. Det kan också bli ett bra samtal mellan oss och barnen att vi gemensamt med barnen kan bestämma vad de anser att det är för väder och vilka bilder på kläder som ska upp i hallen. Vi kan som Camilla också påpekade använda bilder för att förtydliga saker.

Textil

Jag tycker det är perfekt att använda textil som pedagogiskt redskap när vi jobbar med barnen. De får in massa lärande såsom:

·         Problemlösning, jobba i grupp, sammarbete

·         Matte genom att de jobbar med olika storlekar och form

·         Kemi, hur olika material fungerar på och med varandra

·         Natur, de flesta material som används är naturmaterial

·         Svenska, jobba med språket, barnen lär sig massa nya ord och benämningar

·         Eget tänkande, de får fantisera och komma på saker själva

·         Dokumentera, utifrån de saker som barnen skapat så kan vi dokumentera ihop med barnen och ställa frågor. Blev det som de tänkt, vill de förändra något, skulle de gjort på något annat sätt om de fick göra om det igen?

Möjligheterna är oändliga skulle jag vilja påstå, det är ju bara fantasin som kan sätta stopp. Det går att skapa allt möjligt av alla textila material som finns. Vi kan sy, sticka, klippa, klistra, väva, måla och sen kan vi dessutom kombinera alla dessa sätt.

Svårigheterna som jag kan tänka mig är nog de knappa resurserna som vi har i förskolan men det går alltid att få tag i grejor genom föräldrar och eller mor och farföräldrar. Alla har vi väl saker liggande som vi inte använder men som barnen kan ha och skapa saker av.

Mina erfarenheter från de textila workshoparna har varit positiva och har känts (för det mesta) väldigt kreativa. Underbart att få skapa ganska fritt utifrån en idé och ett eller flera material. Skulle dock vilja utmanas mer och kanske bli tilldelats material, sen att vi i de smågrupperna vi var i får skapa något helt eget utifrån det materialet vi fått. Då hade vi fått samarbetat än mer och fått jobbat mer med fantasin och utefter det hade förmodligen resultaten blivit mer olika.

Detta med att väva naturvävar tycker jag verkar roligt. Då kan man välja att göra en stor eller en liten väv och sedan kan barnen på utflykter plocka material som vi kan sätta in i väven. Det kan bli väldigt årstidsbaserat, men barnen kanske också väljer att plocka ”skräp”. Ska vi då väva in det? Där kan vi rösta ihop med barnen, vilka är för eller emot och varför eller varför inte? Allt kan i princip vävas eller sättas in i väven. När den är full efter några terminer (om man som jag tänkt göra en stor som hänger uppe en längre tid och man kan fylla på den under tiden) så kan vi utvärdera med barnen. Blev den som vi tänkt, vad skulle vi vilja göra annorlunda? Ska vi omforma den och göra den på annat sätt?

Utmaningen blir väl att få med alla vuxna på projektet, en stor väv som ska hänga uppe länge kan ju uppfattas som stor, ”ful” och ”bösig”. Annars ser jag nog inga hinder som jag kan komma på.

Svårigheterna är väl som Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu skriver att det enda som barnen sa var svårt var att sätta upp varpen, men att barnen inte egentligen tänker i de banorna (s.56).

Jag säger detsamma att räkna ut hur mycket varp (tråd) som behövs är väl det svåraste annars så finns det väl bara möjligheter.

Vilka material och återanvända saker som kan användas är ju som jag skrev innan outtömliga. För det första kan ju ramen till varpen göras av gamla pinnar eller om gården är inringad av viltstängsel som vissa gårdar är kan man ju använda sig av det staketet och sätta varpen däri. Sedan är det bara att fylla på med löv, kottar, ormbunksblad, blommor, pinnar och så vidare….

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

1. Föreläsning Specialpedagogik och kommunikation, Camilla Carlsson, Campus Varberg, 10 Oktober 2014

Handledning Didaktiskt Material

Torsdag idag och idag ska vi in till skolan för att få inspiration och idéer till det didaktiska material som vi ska ha med oss ut på våran VFU.
Det här var bra  för jag har absolut ingen aning om vad jag ska ha än så jag behöver stöta och blöta både med lärare och mina klasskompisar så jag får lite inspiration.
Eftersom detta ingår i våran VFU-uppgift vill jag ju att det ska bli bra.
Jag satt några timmar och kollade på vad de andra gjorde och många hade redan sin ide klar och började jobba med att färdigställa materialet. Till slut kom jag också på vad jag ville göra eftersom jag ville jobba med sinnena som tema, så kom jag på att jag kunde göra skolådor som jag skulle klippa ett hål mitt på locket klä i tyg. Sen skulle jag lägga i olika saker så barnen skulle få känna och se om de kunde beskriva en känsla eller till och med vad det var i lådan. 

Började vid den här tiden känna att jag hade hunnit någorlunda ikapp med allt vi skulle göra och det seminarium som vi ska ha på Fredag i musik var jag redan klar med så jag började äntligen känna mig lite mindre stressad. Då börjar en i klassen prata om att vi skulle ha ett annat seminarium i Drama på tisdagen. Det hade jag helt missat...
Det har varit väldigt många omändringar i schemat och om jag ska skylla på nått så hade jag inte riktigt hängt med där. 
Jag packade ihop mina grejor och gick hem och bröt ihop..
Min stress har varit enorm det sista för att hinna med allt och att inte missa något, dessutom har jag ett barn hemma som är hjärtsjuk och som blivit sämre så att ha mer än fullt upp i skolan hjälper inte precis till helst inte eftersom man inte får missa något. Omändringarna i schemat gör det inte bättre heller.

Men tillbaka till där vi var. Jag gick hem bröt ihop och sen spenderade  jag helgen med att förbereda mitt didaktiska material och göra klart det samt texten till seminariet.

Tur att det finns helger (som man egentligen hellre spenderar med familjen utan plugg) så jag kan komma ikapp det som jag inte hinner med på veckorna...

Textil

Idag hade vi (1) textil med Eva Wahlström. Vi fick en abstrakt dikt av henne som vi sedan i grupp skulle översätta till en bild/tavla som vi skulle sy tillsammans. Kul uppdrag som vi gav oss in i med liv och lust. Vi utmanade oss själva i gruppen eftersom vi anser oss vara kontrollfreak alla, så vi för ritade inte på tyget utan bestämde oss för att sy på frihand. Låter kanske banalt men är man van att allt måste bli "fint" (vad nu det innebär) så blev det en utmaning för oss.

Utgångspunkten, nål, tråd, dikt och tygstycke. 

Emma fick äran att börja och Therese assisterade. 

En goo bit på väg.

Färdigt resultat

Imorgon fyller Nicki i vår klass år och vi hade turen att ingå i hennes grupp idag när hon bjöd på dessa underbara skapelserna. Va som bomull i munnen :). Tack gooa Nicki!

En mysig kaffepaus ihop blev ett gott avbrott.

Efter lunch så fortsatte vi med textiltryck. Vi fick välja om vi ville trycka på kläder eller ett tygstycke. Jag bestämde mig för att göra små påsar som jag kan förvara didaktiskt material i, det blev tre olika påsar varav två blev färdiga med tryck. Ska sy ihop dessa till påsar vid ett senare tillfälle när de torkat. Alltid roligt och praktiskt att ha olika påsar vid olika tillfällen. Vi fick jobba självständigt,  i grupp eller par. 

Jag älskar praktiska övningar och detta är ju något eller en ide iallafall till nått jag kan ta med mig ut och pröva ihop med barnen.  Som Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu (2010, s.29) skriver så kan man i samband med textiltrycket lyfta många grundläggande begrepp som är en del i både den matematiska som språkliga utvecklingen hos barn. Detta kan man ju också göra på olika sätt med potatistryck, äppeltryck och jag tror att barnen kommer älska att få experimentera fram olika tryck och skapa precis som vi.

Bokstavspåse

Sångpåse eller en påse att förvara smådjur i.

Emma och Therese samarbetade och färgade in ett helt tygstycke.

Referenser:

Björkdahl Ordell, Susanne, Eldholm, Gerd & Hagstrand-Velicu, Kerstin (2010).Lär genom textil: en handbok i att använda textil som pedagogiskt redskap för barns lärande. 1. uppl. [Mölnlycke: Susanne Björkdahl Ordell]

1. Föreläsning/workshop Textil, Ewa Wahlström,Campus Varberg, 6 Oktober 2014