Idag var det en lång dag som började med en föreläsning i Specialpedagogik och kommunikation av (1) Camilla Carlsson. Vi pratade här om hur vi kan jobba med bilder för att underlätta för barn som har svårt att få ordning på dagen annars. jag har själv jobbat med detta ute i arbetslivet med goda resultat. Vi (jag och barnet i fråga) satte på morgonen upp bilder som visade hur dagen skulle bli, allt från frukost till toabesök och tvätta händerna till samling och utflykter. Det var väldigt användbart och lugnade detta barn som jag jobbade med väsentligt när han/hon fick strukturerat upp dagen. Så jag har positiva erfarenheter av att använda bilder och detta är även bra i den övriga verksamheten, vi pedagoger kan sätta upp bilder i hallen på vilka kläder vi anser att barnen behöver när vi skall gå ut. Det kan också bli ett bra samtal mellan oss och barnen att vi gemensamt med barnen kan bestämma vad de anser att det är för väder och vilka bilder på kläder som ska upp i hallen. Vi kan som Camilla också påpekade använda bilder för att förtydliga saker.
Textil
Jag tycker det är perfekt att
använda textil som pedagogiskt redskap när vi jobbar med barnen. De får in
massa lärande såsom:
·
Problemlösning,
jobba i grupp, sammarbete
·
Matte genom att
de jobbar med olika storlekar och form
·
Kemi, hur olika
material fungerar på och med varandra
·
Natur, de flesta
material som används är naturmaterial
·
Svenska, jobba
med språket, barnen lär sig massa nya ord och benämningar
·
Eget tänkande, de
får fantisera och komma på saker själva
·
Dokumentera, utifrån
de saker som barnen skapat så kan vi dokumentera ihop med barnen och ställa
frågor. Blev det som de tänkt, vill de förändra något, skulle de gjort på något
annat sätt om de fick göra om det igen?
Möjligheterna är oändliga
skulle jag vilja påstå, det är ju bara fantasin som kan sätta stopp. Det går
att skapa allt möjligt av alla textila material som finns. Vi kan sy, sticka,
klippa, klistra, väva, måla och sen kan vi dessutom kombinera alla dessa sätt.
Svårigheterna som jag kan
tänka mig är nog de knappa resurserna som vi har i förskolan men det går alltid
att få tag i grejor genom föräldrar och eller mor och farföräldrar. Alla har vi
väl saker liggande som vi inte använder men som barnen kan ha och skapa saker
av.
Mina erfarenheter från de
textila workshoparna har varit positiva och har känts (för det mesta) väldigt
kreativa. Underbart att få skapa ganska fritt utifrån en idé och ett eller
flera material. Skulle dock vilja utmanas mer och kanske bli tilldelats
material, sen att vi i de smågrupperna vi var i får skapa något helt eget
utifrån det materialet vi fått. Då hade vi fått samarbetat än mer och fått
jobbat mer med fantasin och utefter det hade förmodligen resultaten blivit mer
olika.
Detta med att väva naturvävar
tycker jag verkar roligt. Då kan man välja att göra en stor eller en liten väv
och sedan kan barnen på utflykter plocka material som vi kan sätta in i väven.
Det kan bli väldigt årstidsbaserat, men barnen kanske också väljer att plocka
”skräp”. Ska vi då väva in det? Där kan vi rösta ihop med barnen, vilka är för
eller emot och varför eller varför inte? Allt kan i princip vävas eller sättas
in i väven. När den är full efter några terminer (om man som jag tänkt göra en
stor som hänger uppe en längre tid och man kan fylla på den under tiden) så kan
vi utvärdera med barnen. Blev den som vi tänkt, vad skulle vi vilja göra
annorlunda? Ska vi omforma den och göra den på annat sätt?
Utmaningen blir
väl att få med alla vuxna på projektet, en stor väv som ska hänga uppe länge kan
ju uppfattas som stor, ”ful” och ”bösig”. Annars ser jag nog inga hinder som
jag kan komma på.
Svårigheterna är
väl som Björkdahl Ordell, Eldholm och Hagstrand Velicu skriver att det enda som
barnen sa var svårt var att sätta upp varpen, men att barnen inte egentligen
tänker i de banorna (s.56).
Jag säger detsamma att räkna
ut hur mycket varp (tråd) som behövs är väl det svåraste annars så finns det
väl bara möjligheter.
Vilka material och återanvända saker som
kan användas är ju som jag skrev innan outtömliga. För det första kan ju ramen
till varpen göras av gamla pinnar eller om gården är inringad av viltstängsel
som vissa gårdar är kan man ju använda sig av det staketet och sätta varpen
däri. Sedan är det bara att fylla på med löv, kottar, ormbunksblad, blommor,
pinnar och så vidare….
Referenser:
1. Föreläsning Specialpedagogik och kommunikation, Camilla Carlsson, Campus Varberg, 10 Oktober 2014
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar