onsdag 29 oktober 2014

Musik 2 och Seminarium

Idag var det Musik på schemat och litteraturseminarium på eftermiddagen.
Vi eller iallafall jag kommer igång ordentligt direkt på musiklektionerna så det blir nästan som gympapass direkt på morgonen :). 
Jag är alltid seg på morgonen så "att gå i sin egen puls" som vi fick som uppgift så gick jag inte speciellt fort :P.
Men sen ökades tempot med en text som vi fick till denna skulle vi lägga  till ljud och rörelser och då fick man upp värmen och flåset.


Vi har delat upp texten och ska utföra olika rörelser och ljud utan att prata i förhållande till vad texten säger.

Olika tips på bra musikböcker för alla åldrar.

Snabbkurs i gitarr och vi lärde oss fyra ackord på 30 min. 
Trodde jag aldrig jag skulle klara med mina stela fingrar, men det gick och jag kommer försöka få tag på en gitarr och fortsätta att öva :).

Jag hade en tid inbokad för mammografi vid 14.30 och för att få livet att gå ihop så var jag tvungen att ta den. Nu har jag skjutit upp den flera gånger och det passar aldrig. Fick bannor av Cicci i klassen som sa åt mig att sluta ändra tiden hela tiden. Har skjutit upp tiden ett år för saker har kommit emellan hela tiden och nu när det är mycket i skolan så vågar man knappt boka in läkartider så man missar nått.
men med lite plattare bröst (om det är möjligt) men vid gott mod att jag äntligen fick det gjort så kom jag bara 20 min för sent och kunde snabbt komma in i diskussionerna i seminariet :)

Musikvetenskap i förskolan

Om jag skulle ha en musik/rytmikstund med barn som är 4-6 år så skulle jag välja att jobba utifrån barnens sinnen.
Vad jag skulle välja är att barnen får lyssna på ett utvalt stycke musik medan de ska ligga avslappnande på golvet, helst på en mjuk matta så de kan blunda och slappna av ordentligt. Efter de lyssnat klart på detta stycke får barnen sedan papper och pennor och utifrån vad de upplevt och tänkt på får de måla något. Musikstycket jag väljer kommer vara ett stycke utan sång utan bara instrumentellt.
Hur – Jag väljer att efter barnen har lyssnat och målat vad det upplevt så får de visa sin bild/teckning. Därefter får en efter en berätta hur de tänkt och om de tänkte på något speciellt eller om det bara var en känsla och hur det då kändes i kroppen.
Blev de avslappnade eller ville de röra på sig, blev de lugna och trötta eller kände de sig pigga?
Varför – Jag väljer detta för att i Läroplanen för förskolan 98 (rev,2010.s7) står det i vårat uppdrag att vi ska:

Skapa och kommunicera med hjälp av olika uttrycksformer såsom
bild, sång och musik, drama, rytmik, dans och rörelse liksom med
hjälp avtal- och skriftspråk utgör både innehåll och metod i förskolans
strävan efter att främja barns utveckling och lärande.

Med min aktivitet får jag barnen att använda sina sinnen genom att lyssna och sedan uttrycka sig genom att skapa något till exempel som i detta fall en bild, färg eller form på vad de har upplevt och därefter få sätta ord på det genom att berätta vad/ hur de tänkte för oss andra.
Om detta står det också i Söderman och Riddarsporre (2012, s.72) att emotionell musikalisk kunskap innefattar i sin tur de känslor som upplevs och förmedlas i musikaliska sammanhang. Vad känner barnet i en specifik musiksituation?

Möjligheterna med musik/rytmik som verktyg i barnens lärprocesser i förskolan är ju oändliga anser jag. Barnen lär ju sig språket genom att sjunga och motorik genom att dansa och röra sig till musiken. De lär sig samspel med varandra eftersom de måste välja musik tillsammans, vad de ska lyssna på. De lär sig även matematik eftersom de kanske väljer den tredje låten. De användes sina sinnen genom att använda hörseln när de lyssnar och känner av vad det är för musik, är den lugn-livlig, glad-sorgsen? Hinder att jobba med musik/rytmik har jag svårt för att komma på, det enda som jag kan komma på som kan vara ett hinder är om det ökar ljudnivån. Men jag har upplevt att det oftast är tvärtom. För i förskolan har vi redan ganska hög ljudnivå och jag har nog upplevt att sätter man på musik lite tyst så dämpar sig barnen oftast för de vill höra.
Om man har ett eller flera barn med handikapp kan det kanske bli en nackdel, då menar jag ett handikapp såsom en hörselskada (då man kan vara känslig för ljud om barnet har hörapparat) eller om ett barn har hjärtfel.
Eftersom jag själv har barn med hjärtfel så är det lätt att bli exkluderad om det är musik och rörelse. Min dotter ska röra på sig så lite som möjligt och för barn är det redan ganska svårt att sitta stilla och då kan det barnet lätt känna sig utanför om det barnet får gå och sätta sig och titta medan de andra får ha roligt och röra på sig. Då har min dotter känt sig exkluderad för alla barn älskar ju att röra på sig.

Hur jag som pedagog skulle använda mig av musik i vardagssituationer. Jag har upplevt att det är ganska effektivt om barnen är lite ”stökiga”, då är det perfekt att sätta på musik och dansa loss en stund sen brukar lugnet infinna sig igen.
Det som står i Söderman och Riddarsporre (2012, s.140) att de satte på musik för att hålla kvar lite stillhet och lugn på morgonen. Det är en alldeles utmärkt ide. Jag har på en förskola jobbat med ”städmusik”, vi hade en städlåt som vi satte på när det var uppröjningsdax och detta var så effektivt och barnen tyckte detta var jätteroligt. Barnen startade själva om låten om de inte hunnit städa klart innan den var slut, och vi pedagoger behövde inte gå runt och säga att det var städdax.
Jag tror också det skulle kunna var skönt att testa om det blir lite lugnare runt måltiderna med tyst och stilla musik någon dag i veckan till något mål.
Rytminstrument är jätteeffektivt för att locka barn till lek och man kan låta alla ha ett instrument och låta var och en bestämma hur vi ska spela. Precis som vi gjorde på workshop i skolan att vi turas om med rytminstrument och kanske utvecklar detta också på något sätt och vid ett flertal tillfällen så barnen blir bekanta med instrumenten.


 Referenser

Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket

Söderman, Johan & Riddersporre, Bim (red.) (2012). Musikvetenskap för förskolan. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar